Min vardag & mycket mer.

Alla inlägg under juli 2010

Av Frida Skoglund - 31 juli 2010 22:06

Mamma och Johannes skulle få ut en krank, och Johannes var helt till sig "vi måste rädda klanten" (kan inte säga kranken..). Sen står mamma och ska få upp kranken på ett papper, då kommer Johannes med sopen och slår till den.. 


Sen kommer mamma och säger att han dödat en till med ett papper, så kommer han springandes "duuuuuu! Den lever inte!!!!!" så började han små gråta, "men det var inte jag som döda klanten..."


  

<3

Av Frida Skoglund - 31 juli 2010 20:32

                  Min solstråle! 

                    

  

Av Frida Skoglund - 31 juli 2010 18:49

Är hur jäkla trött som helst idag, jag vet inte var jag ska ta vägen. Har sovit hela dagen, har inte ens hört när någon ringt och jag har sovit på soffan. Så det har alltså varit full rulle runt omkring mig också? Fast iofs så har Johannes också legat och sovit på soffan, nere vid mina fötter och jag vaknade av att jag låg och små sparka han på armen - stackars liten. 


Hur som när jag vaknade så hade jag återigen hur jäkla ont i magen som helst, mamma säger att jag är varm och blek osv.. Men det är nog ingenting som har med magen att göra, men det börjar bli lite jobbigt med denna värk faktiskt..


  

Av Frida Skoglund - 31 juli 2010 11:15

Yes! Jag orkade sitta uppe igår och se filmen, mamma sa det "du kommer ALDRIG klara av att se the shining själv". Nähä tänkte jag? Då får du väl du kolla på den med mig då? Ja det skulle hon göra, men hon somnade en timme innan den började och sedan vaknade när det kanske var en timme kvar - lika så Johannes. Men vilket skämt, jag hoppade aldrig till och jag tyckte inte den var det minsta lilla läskig? Så mamma lurade mig, jag hade hoppats på något att sitta och bita i täcket till. Men den fungerade i alla fall, dock inte till att skrämma mig.. 

Tänkte på det också när jag kollade, dom äldre skräckfilmerna lägger till sånna där självklara saker man gör när mördaren är i närheten. Nu ibland i skräckfilmer kan man ju tro att personerna som blir "jagade" är efterbliven och vill bli dödad. Kan säga att jag blev chockad när jag tänkte "ja men skär han i handen nu då, när bara den sticker in för att öppna dörren innifrån" så gjorde hon det, - jo jag tappade hakan, faktiskt..


Men nu är det kaos och det är verkligen kaos. Jag skrev igår om att jag inte kunde gå nästan och det ena med det andra, men jag säger bara haha till den smärtan och önskar att jag fick ha den milda nu. Det är så jäkla mycket värre idag, och det ilar i hela magen och tar jag ett enda steg, rör jag mig minsta lilla blir jag tårögd för att det smärtar så otroligt. Jag vet inte vad jag ska göra åt saken heller, det gör mig lite små galen.. Hade förväntat mig smärta under graviditeten, men jag hade ingen aning om att det skulle göra så här jäkla ont faktiskt. 


  

Av Frida Skoglund - 30 juli 2010 20:50

Är faktiskt inte så jäkla trött längre, varit det hela dagen men har väl bara tagit det lugnt också så det kan ju bero på det också. Ska försöka orka hålla mig vaken till 00.30 och sedan till 03.25 - kommer gå åt helvete antagligen. Men man kan ju alltid försöka, verkade som att det skulle vara en film att bita i den tiden förstår ni! Har försökt fått mamma o hålla mig sällskap för hon sa att det inte skulle vara en chans att jag vågade se den själv, men hon har tydligen redan sett den 40.000 gånger lät det som.


Ska snart försöka äta något, mitt illamående har lagt sig lite så nu kanske jag får i mig en bit mat också. Allting jag dricker har en svag eller starkare smak utav diskmedel, och stjärnor som jag älskar att äta smakar spya. Fy fan, det är inte alltid lätt!

:(

Av Frida Skoglund - 30 juli 2010 17:23

Det ilar i hela magen och jag får snart nå jäkla ryck, speciellt neråt. Men uscha, har såna värkar hela tiden och ryggen tar död på mig snart! Jag gruvar mig för att resa mig upp från soffan, fotöljen eller sängen. För jag vet hur jäkla ont det gör, och jag vet hur förbannat mer ont det gör av varje steg som jag tar. Ja, jag vet att jag ska röra på mig. Men det är inte så jäklar lätt när det verkligen är en riktigt plåga att gå ner på baksidan, det är alltså två trappsteg. Min flicka gör nästan ingenting, lägger man handen där på så är det bara en liten buff tillbaka. Annars blir hon helt tokig när man lägger handen där, då har man nästan varit körd om man försökt sova och nuddar magen med handen.. 


Vill bara att det här ska gå över, känns som en mensvärk x2000 - minst. Det ilar genom magen in i ryggen, fy bubblan. Spelar ingen roll hur jag ligger eller sitter, det är lika jäkligt ändå. Om lillfia kunde sparka på som vanligt så man fick glömma värken för en stund, och bara le och vara underbart glad.


  

Av Frida Skoglund - 30 juli 2010 14:11

Allting såg bra ut och det är huvudsaken nu när det känns som att det inte alls känns så vidare bra! Har ju så galet ont hela dagarna och hon är inte lika "crazy" längre, fast det kanske beror på att det blir allt mindre utrymme där inne för liten flicka. Var bara där en kvart och kollade inte allt som vi brukade göra, var väl kanske för att Kicki var på semester också. Då vi inte brukar prata om annat också osv.. 


Älskar verkligen att höra lill flickan, det är så underbart och det finns inget bättre att lyssna på. Har även gått ner ett kilo, vet inte hur det gått till men så var det i alla fall!


Vikt: 67.

Blodtryck: 110/70.

Hjärtljud: 140.


  

Av Frida Skoglund - 28 juli 2010 18:59

Den stuttar i över allt, i precis allting. Jag lyckas slå upp kylskåp så jag får kanten i magen, jag lyckas gå in i kanterna på plåtar som man lägger in i ugnen. Varje gång jag ska ut något ut kylskåpet, slår det i i magen? Jag går in i kanterna på byrå och jag lyckas med precis allt. Den stuttar i nästan allting, jag kanske inte är van att gå runt och klumsa med en gigantisk mage.. Man glömmer ju bort att den är där samtidigt som man inte gör det, jag går ju inte i alla bord och när jag sätter mig ner så slår den nästan alltid i bordet.


Jag snubbar nästan hela tiden och för någon vecka sen höll jag på att ramla ner för trappen, vad fan är detta? Hur kan jag ha blivit så jäkla otroligt cp klantig? Stackars unge, hon lär ju få en chock varje gång. Idag flög jag upp för att det satt en geting på ryggen min, och då jäklar vad hon sprattlade till. Lika när det kurrade till i magen i helgen, då sprattlade hon också till. Hon lär ju inte vara rädd för mycket sen..

Skapa flashcards