Sitter och funderar på vart Johanna har tagit vägen, hon skulle ju äta sen kika förbi och det var ett tag sen. Kanske jag som har så jäkla tråkigt och tycker att tiden går segt, iofs.. Har bara legat i sängen mestadels och kikat på one tree hill sen senaste inlägget, jobbiga avsnitt nu för tiden och funderar starkt på att hoppa över dom men men så blir det nog inte. Ska äta glass också, se om man blir lite kall av sig känns ju som att man går runt med 40 graders feber och har något fel i magen eftersom det gör så ont i den fortfarande.. 

Jaja, nu ska jag försöka få tag i Johanna och se om hon lever eller inte..  

Har legat i sängen och kollat på one tree hill och jäklar vad jag höll på att fälla tårar kan jag säga, men när jag kom upp istället och maten var kall och ingen sagt åt mig började jag små gråta istället. Ibland är man bara för känslig när man är gravid, i alla fall jag.. Förut kunde jag börja gråta för minsta lilla när jag var hemma hos Philip tror jag, det är ju lite knepigt hur man är.. Har fortfarande skit jäkla ont och hoppas på att det ska släppa snart, tur att min favorit Johanna kommer om ett tag och ska peppa på mig lite. Man vet ju aldrig vad som händer eller sker!

Annars har dagen ingenting att erbjuda mig, sängen där emot har gett mig en fin plats att vila på i stort sätt hela dagen. Kanske ska åka iväg en sväng också, men det är sådant som visar sig senare och vart tycker jag inte att jag ska skriva här då det inte ens är säkert till 100% och det ena med det andra, ja kaos helt enkelt. Nej inte riktigt kaos, nu är jag för virrig igen för att blogga så gör det lite senare om jag orkar!

Är hur trött som helst efter att ha trampat runt med massa värkar hela kvällen/natten, så ska när som helst dra mig mot sängen och lägga mig en sväng och vila igen om jag lyckas med det nu då. Har inte alls hänt mycket sen senaste inlägget igår, bara denna smärta som jag hoppas lägger sig snart. Men ska ta och trampa runt lite och se om det släpper då, för det brukar tydligen göra det. Det gjorde inte det igår men det kanske gör det idag i alla fall! Mormor kom hem nu också, så ska bosätta mig hos henne en sväng och bara ta det lugnt innan jag drar mig mot sängen och vilar sönder mig.

Går ju in i vecka 35 idag också så det blir som vanligt ett inlägg senare, får se om min mobil är med mig idag och vill skicka in bild på magen.. Annars får jag ta hjälp av någon annan som kan lägga in bilder på sin dator så jag får skicka till den, jaja det fixar sig på något sätt. Har nästan inga pengar på mobilen kom jag ju på, så får försöka leta sladden från mammas mobil till datorn så jag kan ta hennes mobil.. För Johannes har ju haft sönder min kamera och den har inte mamma orkat fixat ännu, eller så har hon bara glömt bort det helt enkelt. Huvudsaken är ju att kameran är fixad tills bebben är ute bland oss.

Ska ringa till farfar nu eller lite senare, eller kanske imorgon.. Ska i alla fall säga att jag måste ta ut pengar för Philip fyller år ska bjuda han på mat och köpa present, sen vill jag ha något nytt att ha på mig för jag har aboslut inga kläder att ha för att jag är så jäkla fet.. Och jag vill inte gå i samma kläder eller naken i skolan sen heller, som har ringt tillbaka men farfar missade självklart samtalet!!.. Sen måste vi fixa en ny dator också eftersom jag kommer plugga så mycket hemma, och då krävs det en dator till det. Den här är ju mestadels mammas, och full i virus förmodligen! Ska ta och slå en pling nu, kan kännas dumt att ringa runt åtta iofs och tjata om allt man vill och inte vill.. 

Och jag är så sur och besviken på mig själv, jag vill verkligen det här så gärna och så sviker jag det gång på gång och jag blir så galen.. Nu får det fan vara nog!

Ja jag vet att jag precis uppdaterade, men jag känner bara för att skriva av mig medans det sitter i skallen den här så kallade funderingen.. 

Kan man alltid säga som man tycker, eller ja det är väl klart att man kan säga som man tycker. Men om man sedan får veta hur saker och ting ligger till, varför ska man fortsätta att prata på som att den personen vet men än vad den personen det handlar om vet? Jag menar om jag säger till någon att den t.ex inte har en råtta, så personen som jag säger det till vet att den har en råtta så säger att den visst har det så fortsätter jag att säga emot att den inte alls har det (dåligt exempel, men vet inte vad jag ska komma med).. Jag förstår inte varför folk har sina åsikter, när dom inte ens kan stå för det som säger kan jag tycka. När dom säger si och så till en och man vet att nej det stämmer inte i min värld, så har det inte varit och jag vet precis hur det har gått till för mig i mitt liv - men nej, den personen ger sig inte för den tycks veta mer om mig själv. Känner den ens mig då, när allt som kommer ur munnen från den är fel? Jag tycker att man borde veta bäst själv om sig själv, än vad någon annan gör.

Allting är inte lika för varje människa på jorden, det är skillnader från person till person sen vet inte jag varför vissa har svårt att förstå det. Sen att folk förändras till det bättre, är inte heller helt omöjligt och det förstår jag inte heller varför folk har svårt att få in. Bara för att man kanske behandlar en viss person annorlunda mot för andra personer, kanske beror på hur den person behandlar en själv? Jag vet inte vad det är jag försöker komma, för så fort jag började skriva nu så tappade jag allting och jag försöker hitta tillbaka det som ligger på tungan men det kommer inte riktigt fram. Men om någon behandlar en person illa, varför ska den personen bara stå och ta emot skit och inte kunna säga ifrån? Det tycker jag är så illa, och varför söker vissa personer bara bråk och tjafs, när man dom istället kan försöka göra det bästa av situationen och hålla sams och bara ge fan i att slänga ur sig massa hemska ord/saker.

Jag kan också bli så irriterad på personer som säger vissa saker till en, sen står och ljuger en rakt upp i ansiktet och säger att det inte alls är så det är sagt. Ja självklart kan man glömma vad man sagt och inte sagt, så det kan ju vara så också. Men det är konstigt när det sagts för kanske 5 minuter sen, sen har man inte sagt det allt. Lika när det alltid är samma sak, att dom inte sagt det. Kan dom inte då stå för vad dom sagt? Eller när dom gör saker och man ser på, sen har dom inte gjort det - står dom inte för det som gör heller? Jag förstår inte, jag har inte varit den bästa människan och är långt ifrån den bästa människan och jag har helt klart många nackdelar och tänker inte alltid efter på vad jag säger och kan glömma vad jag sagt ibland. Men om någon sagt att jag sagt det, och jag tvekar på det så är det ju mycket möjligt att jag kan ha glömt det. Men när folk säger att jag sagt något och är 100% på att jag inte sagt det, då är det en annan sak.. 

Jag vet att jag har gjort så mycket fel mot vissa personer i min omgivning, och jag har varit en jäkel mot min pojkvän flera gånger. Men det är absolut ingenting jag är stolt över, och det känns som att jag bara sitter och skyller på allt annat folk när jag vet att jag själv också har gjort ett och annat. Men jag vill inte längre bete mig så illa, jag vill inte längre säga saker utan att tänka till. Tycker att alla och jag bör tänka till innan munnen öppnas, ta reda på all fakta innan man börjar skriva.. 

Det stör jag mig också på, folk som bara börjar hacka och inte tar reda på fakta innan. Bara för att det kanske inte varit så för dom, så är det kanske så för mig? Vad är det för fel om det är annorlunda i min värld, vad är det att komma och hacka på för det? Jag skulle faktiskt ljuga om jag säger att jag inte bryr mig och inte blir irriterad, för det blir jag. Jag kan förklara 40 gånger att det inte är så, men personen vägrar ge sig. Varför inte ta reda på allt innan, varför inte fråga innan man anklagar? Jag har varit duktig på anklaga först och fråga sen, riktigt jävla dålig stil. Sånt skit tänker inte jag hålla på mer längre, sånt man kommer ifrån efter ett visst antal gånger.. Nä ush, jag skäms över hur jag varit och det är nog därför jag lägger märke till det hos massa andra personer nu för tiden..

Jag vet inte om jag ska reagera på det eller om jag helt enkelt inte bryr mig? Jag hade ju nästan förstått hela tiden att det var något lurt, från den där tiden fram till nu. Så jag blev ju egentligen inte förvånad, inte det minsta lilla surt som fan bara att höra det från annat folk istället dig själv. Men eftersom jag inte blev förvånad, varför ska jag då bry mig? Så, jag bryr mig egentligen inte. Du får göra precis vad du vill när du vill, men ingen mer reaktion från min sida är du värd i alla fall. Helt otroligt att ens låtit dig stannat i mitt liv så pass länge, nästan patetiskt.. Blir ändå riktigt less, besviken som jag samtidigt inte bryr mig som sagt.

Är på lite bättre humör och det gillas verkligen tycker jag, humörsvängningar - ohja. Har förvärkar och massa sammandragningar så jag vet inte vart jag ska ta vägen, ont ju.. Men snart så är det onda borta, ska bara få det allra sista super onda sen så! Haha, det här kommer ju verkligen inte vara något i jämförelse med dom "riktiga" värkarna, oj oj oj.. Ska ta mig en varm dusch och och ta på mig lite varmare kläder så magen blir lite varmare, kanske det släpper lite i alla fall.. 

Dagen är i stort sätt helt oklar, beror väl på om man blir piggare eller inte också antar jag. Men det ser ljust ut om man säger så, ska som sagt snart ta mig en dusch sen ska jag äta lite då det var några timmar sen sist.. Ska också ta och vila en sväng är hur trött som helst, som mestadels utav dagarna men men..