Man kan ligga nere på botten och må hur kasst som helst, känna att man inte orkar ta sig upp & bara lägga ner allting och vilja gräva ner sig i ett stort hål och ligga kvar där för evigt. Men på bara en enda sekund så kan allting vända, från att må hur kasst som helst till att må så galet bra och le så att mungiporna nästan spricker. Det är nästan sjukt hur det kan vara så, från att gå från att känna att livet är hopplöst till att allting är helt jäkla underbart och att allt blir så jäkla perfekt.

Men skönt är det också, att man inte ens behöver anstränga sig för att försöka komma upp på topp ens en gång. Utan att det bara händer utav sig själv, det är riktigt härligt. Men ibland behöver man kämpa för att hålla sig kvar på toppen, men alla har väl sina stunder antar jag. Men det är tråkigt att må dåligt, det suger. Men det är underbart när det sedan vänder för då ser man mer positivt på allting och man mår alltid så mycket bättre efter varje gång man legat nere på botten.

Livet leker och jag älskar livet så som det ser ut idag, jag hoppas att allting blir bättre och att allting kommer att hålla i sig den här gången. Känner samtidigt som när jag mår som bäst, att jag inte klarar av att fler saker ska gå fel. Nej det skulle ta all min energi som jag har kvar. Håller tummarna för att få må så här livet ut.

I natt kunde jag äntligen sova utan att vakna flera gånger om, hur skönt som helst var det. Men trots det och att jag vaknade senare så är jag hur trött som helst, skulle kunna sova bort hela dagen känns det som. Men det tänker jag då inte göra, har lite saker att göra men ändå inte. Ska i alla fall snart röra mig in mot duschen så man känner sig frisk igen. Tror jag håller på att bli sjuk ännu en gång, tappar rösten till och från och det ilar i halsen och hakan - haha.. 

Får förmodligen besök efter fyra någon gång, blev sagt så igår natt i alla fall och man kan ju alltid hoppas! Det är alltid lika trevligt med ett besök. Sen sitter jag också här och håller alla tummar jag har för att jag får en lägenhet snart nog, orkar inte sitta hemma här och bli nekad gång på gång - otroligt tjatigt. Jag känner verkligen att jag behöver eget nu och fort ska det gå, hoppas på en kylig lägenhet också.. Få klara sig själv och få ta hand om sin dotter på egen hand - kan det bli bättre?. 

Nu ska jag busa tillbaka med min lillfis som ligger och sparkar och drar i något så det sticks i hela magen och värker till, ja det är min busunge helt klart!

Först tänker jag börja med att säga att jag verkligen älskar min lilla dotter över precis allt annat och att jag alltid kommer att finnas där, hon kommer alltid i första hand. Men det vet ni som läst under en längre tid också, för det har jag skrivit förut.

 
Jag sitter här chockad igen över att redan ha gått in i en ny vecka, dock har det varit väldigt kämpigt denna vecka. Jag har haft jätte och då menar jag verkligen jätte ont i magen och ryggen, och idag är det som värst. Det började göra jätte ont till och från igår och under natten, har haft jätte svårt att sova. Det sitter fortfarande i, jag kan nästan inte ens ligga - trubbel! Men det släpper väl förhoppningsvis inom sin tid, annars så är allting som det ska vara tycker jag! 

Hon livar på som bara den och självklart är det vid dom tillfällena då jag vill sova, jag vaknar flera gånger om nätterna av att hon leker på som tusan. Men det är underbart, det gör mig bara lyckligare och jag är så tacksam över att få bli mamma över detta barn, att hon lever och mår bra!

Barnet:

Barnet är nu cirka 40 centimeter långt från huvud till fot. Nu börjar det närma sig födelselängden. Många har redan hår på huvudet som kan ha vuxit upp till två centimeter. Barnet kan ha lagt sig tillrätta med huvudet nedåt men det är inte säkert. För förstföderskor fixeras den delen av fostret som kommer först i bäckeningången ofta tidigare än för dem som fött barn tidigare. Hos de sistnämnda kan föregående fosterdel vara rörligt ända tills förlossningen startar.

Jag kan inte tugga på något med höger sida, tanden där längst in gör ont som satans! Självklart är det mestadels den sidan jag också brukar äta med, sist jag var hos tandläkaren så såg hon inget fel. Kanske ska tillbaka dit fort som bara den och kolla om det är något knas!

Var även och kollade på lägenhet idag, stor för att vara en etta tyckte jag. Kändes inte som att man var i en etta heller för den delen. Men det är ju jag som är Frida, så det säger ett och annat - får nog inte lägenheten...

Jag är ju helt jäkla omöjlig, jag är så less på mig själv! Har ont konstant i magen hela tiden, och speciellt nere i ryggen och i sidorna. Det gör till och med förbannat ont nu för tiden när min älskade lillan sparkar - men den smärtan är något underbart, så klart! Men jag får snart panik, jag kan inte göra något alls. Vad jag än gör så får jag så ont, jag försöker röra på mig och hålla igång - men det går inte!!. Helt seriöst, det går verkligen inte. Vad ska jag göra!?

Och igår, så smart som jag är! Jag skulle härma lillebror, när han stod och viftade på rumpan, putade och slog sig på rumpen. Så när jag slog mig själv på rumpan, jag trodde att jag skulle dö. Det gjorde så förbannat ont att jag knappt kunde stå, fy fan säger jag bara! På vänster sida fick jag värk enda ner till fotknölen, jag kunde inte stödja mig på det benet och när jag skulle försöka så ville jag bara lägga mig ner och stor böla.

Nä ush, nu får jag för fan skärpa mig och ta mig i kragen och bita ihop! Så sjukt jobbigt att ha ont både psykist och fysiskt, panikslagen helt enkelt. Men det går över som allt annat, så småning om - så varför inte låta det börja idag..

Tack också, för allt folk som ställer upp och står kvar vid min sida och för dessa kommentarer.

Jag hatar att känna besvikelse, ilska och sorg. Det finns en del saker som man bara vill bli så jävla förbannad över, fast egentligen har man inte rätt att bli arg över vissa saker. Sårad, ja det kan man minsann få bli av allting!?... 

Kommer inte blogga så mycket alls de närmsta dagarna, har ramlat ner i något svart jävla hål och tar mig inte heller upp. Det bara matas på nytt, nytt & nytt hela tiden, så här är jag fast ett tag till. Jag orkar inte prata med någon, jag orkar inte träffa någon heller. Nej, jag vill ligga i mitt egna lilla skal och bli bättre på egen hand - omöjligt. 

Men vi får väl se, så om jag ska träffa någon så blir det förmodligen inte så. Jag orkar inte, jag klarar inte av det - jag orkar inte prata..

Då satt man hemma igen, framför denna data.. Hittade i alla fall lite mer än bara sängkläder, köpte mig även en sprillans ny säng! Härligt, den var även hur jäkla bekväm som helst också. Synd bara att dom inte hade samma kuddar i butiken som ligger på sängarna - skit grejer . 

Idag fyller mormor år, 66 tror jag om jag hörde de rätta siffrorna. Så ska fira henne en sväng, hon bor ju bara ovanpå men ändå! Sen blir det bara mys pys hela kvällen, me like! 

Känner mig hur trött och seg som helst idag, vet inte vad jag kan gör åt den saken heller!.. Jag kunde inte somna i natt, bebbe låg och sparka och var galet fram mot ett - halv två. Sen imorse vaknade jag igen av en galen bebbe som vägrade sluta sprattla och ha sig, så ja - jag är skit jäkla trött. 

Ska snart trycka i mig frukost sen ringa farmor & farfar igen, så vi kan åka och handla dessa sängkläder. 

Får se om det dyker upp fler inlägg senare, har fullt upp hela dagen - men man vet aldrig! .