Jo men visst, var väl även denna gång bra längesen man klickade in sig hit. Men nu är man ju på hugget att skriva av sig lite så, får väl göra det då!

Theresa har blivit hela 6 månader, fy sjutton var fort tiden går och det är nästan så att det går nästan lite för fort faktiskt. Sen att om mindre än den tiden hon varit utanför magen, kortare än det är det kvar tills hon är ett år. Helt sjukt när man tänker på det, shit känns  verkligen som att man födde lillan igår eller ja kanske för ca en månad sen då.

Igår var vi till Bea, Oskar och Milo och lekte på, hade så sjukt trevligt så saknade Bea & Milo som attans så fort jag kom hem. Och måste verkligen leka på snart igen, wiho. Hur som helst, vi satt ute på balkongen i solen + kaffe och pratade om allt och ingenting, lilleman åt glass och Theresa den sömntutan snodde Milos säng och sov huuur länge som helst! Har väl en skön säng han då . Jag och Bea pratade om allt och ingenting, som alltid då vill säga. Och alltid är det lika intressant och roligt att höra på. Dels att man berättar ju allt till varandra, det kallas för förtroende .

Sedan vaknade Theresa så då fick hon flaska, och söt Milo hjälpte till att hålla i den!

Sedan gick vi på stan och kollade runt, köpte present åt Milo + ett påskägg till honom, och ursöta solglasögon åt dotran! Gick runt där och kikade, hann dock bara med Åhléns eftersom vi var där inne så pass länge. Så gick förbi och köpte mjukglass på vägen hem. Hemma igen hos Bea & Oskar så blev man bjuden på mat, och Theresa fick små gurkbitar som hon tyckte var skit gott. Sen insåg jag att mer än hälften låg på golvet - haha.. Men så kan det gå med de små ibland!

Sedan drog vi ut på balkongen igen jag och Bea och satt och pratade på, när vi dock skulle stänga dörren så var det en vidrig spindel där! Och varken jag eller Bea tänkte ta bort den, dom är ju otroligt äckliga! Så det fick Oskar göra och givetvis tyckte han att vi var fjantig . Måste även tillägga att jag har världens finaste/bästa gudson!

Imorgon ska lillan till farmor sin och då ska jag och Bea pysa på, äta gott m.m och prata som alltid. Sedan vidare mot tranan och kolla läget, ser framemot att umgås på det sättet med henne. Var ett tag sen om man säger så!

Nä men nu ska jag slänga mig i duschen, eller kliva in gör förmodligen jävligt ont att slänga sig in i den..

Har väl inte hänt något särskilt idag, bara en helt vanlig vardag. Upp och hoppa vid halv åtta tiden, så sprang Theresa runt i gåstolen. Hon har tydligen börjat nå in till mitten av bordet, och det gjorde hon inte igår! Så när jag vände mig om var det kaffe på halva bordet, när jag torkat upp det så har Theresa pulat in papper i munnen. Ibland suger det att man inte kan vara på två ställen samtidigt, men ingen skada skedd. Sedan åt hjärtat gröt, sen fick hon bada för hon hade gröt överallt. Sen fick hon syn på majskrokar, så det skulle hon så absolut ha. Så när hon nu är puppig, är det en sån hon vill åt. Så om hon ser att man håller i en sån eller påsen, kommer ungen springandes.. Syster kom förbi med Theresas vagn, överlycklig tjej fick jag. Sen kom min mormor och hon blev överlycklig igen. Sen fick hon bli tvättad i handfatet, satt där och rev ned allt efter att ha ätit middag och återigen mat överallt. Hade en väldig kladdgris idag . 

Men en bra dag för lill tjejen och även för min del! Awesooome.

Är hur trött som helst, men ändå så blir jag inte trött nog för att kunna sova. Irriterande? Jaaaa! Hur som, Bea ringde idag från Spanien och det var så skönt att få höra hennes röst så jag blev överlycklig så det pirrade i hela kroppen, typ. Lät kanske inte så bra det där, äh ni fattar väl ändå. Just ja, gjorde även mat så här på kvällen så började mitt brandlarm dra igång + att Theresa sov. Men det enda hon gjorde var att vända på huvudet, svårväckt tjej!

Var till Hudik idag med Elin, var kanske inte det bästa alternativet att åka dit i dagens läge.. Men men, nu är det gjort så finns ju inte direkt någon återvändo heller så! Theresa är hemma och springer runt och busar, men just nu står hon framför barnprogram och rör sig inte en cm. Lill hjärtat ska äta, förmodligen bada om det hinns med + så ska vi mysa en massa. Sen blir det sängen för henne   och sedan för min del, gick upp lite för tidigt. Men lyckades sova över, så vi fick ta taxi till bussen, good job!

Förvarnar om ett lite lätt så där deprimerande inlägg, just so you know. Men ibland måste få skriva av sig, vilket jag gör kanske lite för mycket men det skiter man väl i.

Hur som helst börjar jag nu bearbeta en slags smärta inombords som jag nu ett par månader totalt ignorerat, och låtsas som att jag ej brytt mig förutom att jag sagt sanningen till två stycken. Den ena som hamnat i samma situation, den andra är så klart Bea som vet allt som händer och pågår i min hjärna.

Jag har fortfarande ändå lite svårt att hänga med, och förstå varför och hur. Samtidigt som jag hoppas, väldigt mycket. Men jag vet att det bara är slöseri och kommer komma som ännu en smäll i framtiden, men det är jag väl mer eller mindre beredd på. Tänker på allt, på dig betydligt mycket mer nu än vad jag vill & än vad jag gjorde. Förut kunde jag kontrollera det och stänga det ute, men inte längre. Jag undrar om det var därför du kom, och om det aldrig hänt något hur hade det då varit nu? Hade det bara varit lika bra som innan, eller hade vi ändå suttit i en liknande situation. Tankarna bara snurrar runt runt runt & runt hela jävla tiden och jag får nå fel snart. Varför går det inte längre, att bara hålla allting borta och bara skita i det och släppa taget. Och vad tänker du nu, antagligen inte samma sak. För det var ingen som visste hur nära vi egentligen stod varandra, men men.

Kom av mig riktigt rejält då jag nu sitter här med alla tankar och inte ens kan skriva ner dom, väldigt jobbigt. Så vi får väl ta några stycken ur en låt, antar jag. Eller? Hade ju hur som helst tänkt lägga ner den, till flera olika.

Hur som helst, Theresa sover hos sin moster ikväll eftersom jag ska iväg väldigt tidigt imorgon bitti så då var det lika bra att hon sov där så både Theresa och Angelica får sova. Snart kommer Elin, vi ska nämligen sällskapa tomorrow.

What a wonderful life,
For as long as you've been at my side,
And I want you to know,
I loved you so

And soon you will be gone,
But these words, they will live on

And I want you to know,
I'll miss you so.

Mja, nu var det ju ett tag sen man tog sig in här för att skriva lite. Men då är frågan vad? Men jag har en bra bortförklaring för de senaste dagarna, faktiskt! Åkte in på Bollnäs akut ca kl 05.00 på torsdag, pga att kraftiga smärtor i översta delen av magen som jag vaknade av runt 01.30 och spydde var femte minut & fick smärtlindring m.m Sen kom jag hem vid 07.30 och då började spyorna sätta fart igen. Mängder och hur ofta som helst, så det värkte i revbenen efter en timme och jag var helt slut och sov och sov och sov, mormor var här och hjälpte till med Theresa.

Sedan vid 23.30 åkte jag tillbaka till akuten pga att jag hade över 39 i feber, och dom sa tidigare "tur du inte har feber, för då hade du haft infektion osv." så det kändes inte så vidare roligt. När vi kom dit tog dom återigen prover, fick alvedon och sånt där. Sen slocknade jag ganska direkt, så vid 03.15 kom en sköterska in med dropp och sa att jag var tvungen att ligga kvar och få antibiotika + dropp grejs under natten, men nej det tyckte inte jag att jag skulle. Så sa hon att jo det måste du för du har inflammation i buksportkörteln och ska bli inlagd i Gävle imorgon - kuuuul tänkte jag. Så skrev och frågade Theresas farmor om hon kunde ha Theresa till obestämd tid, och givetvis kunde hon det.

Så på fredag morgon fick jag åka ambulans till Gävle, sedan kom farfar och Göran från ingenstans in på akuten där och jag fattade ingenting. Sen strax efter kom Marie, Thomas och Theresa och jag blev hur glad som helst och gosade på med Theresa. Så kom dom och flyttade upp mig till en sal så jag slapp akuten, så Theresa fick åka runt på sängen och såg jätte förvånad ut. Sen efter att dom åkte så började jag sova hela tiden, dom gjorde ultraljud för att se varför jag hade fått inflammation men det sov jag också mig igenom. Orkade inte hålla ögonen öppna för 5 öre. Men dom hittade ingenting, så läkaren sa att det förmodligen var gruskorn från gallan som ställde till det.

Fick massa voltaren sprutor som fungerade utmärkt mot att ta bort smärtan, men tillslut hade jag ju fått den högsta dosen. Så då fick jag morfin, och fy fan säger jag bara. Det är fan läskigt, trycker ju som bara den i bröstet och känns som man ska dö ju. Så då skämtade dom bort det, och tyckte att det var bra att jag såg det så.

Sen ville dom göra magnet röntgen, visst tänkte jag för jag visste inte riktigt vad det var? Så körde dom ner mig och aha, då fattade jag. Bad om lugnande och något som stoppade illamåendet, mot illamående fick jag men inte lugnande. Så dom hann bara skicka in mig sen sa jag "neej jag vill inte, släpp ut mig!!" så då blev det ingen sådan. Sen igår fick jag ääntligen komma hem, och lyckan var helt otrolig när man verkligen fick umgås med sin dotter igen.

Hur som helst, idag gick vi till farfar som fyllde år och gav honom lite rosor och så. Klarade knappt av sista biten eftersom jag fortfarande har ont i magen, och det blev en aning värre av att gå. Men det borde jag ju ha listat ut själv, eftersom jag knappt kunde gå där borta då det började värka som sjutton och man trodde att man skulle spy ner hela sjukhuset + yrsel. Men men, ibland är man ju efterbliven..

Ska snart ta och krypa ner i sängen, ska knapra alvedon och låta den värka först så man kan somna, hörs hej.

Har väl inte hänt så mycket de senaste dagarna, inte något särskilt. Jag och Theresa var på BVC där hon fick spruta i varje ben, gick ju rätt så bra på plats i alla fall. Jag blir alltid så gråtig i halsen av att se henne så glad sen vrider det om till smärta, det värker verkligen i mig och jag får verkligen kämpa för att inte själv gråta med henne. Efter sprutan gick vi till bilen, väl framme vid bilen så ploffs så låg vi helt plötsligt brevid bilen. Var verkligen snor halt och super läskigt att halka omkull när man håller i sitt barn, men som tur var tog jag hela smällen och hon skadades ingenting och satt även i bilbarnstolen . Sedan på kvällen skrek hon bara hela tiden och var jätte dålig, ingenting hjälpte. Hon fick alvedon som dom sa att hon skulle få mot kvällen, då blev hon bättre sen sov hon hela natten. Har fortfarande lite svårt att lyfta höger arm, den kommer inte upp hela vägen för muskeln är psyk.

Igår var Bea hit en sväng, och jag fick känna på igen hur det var att umgås med sitt stora hjärta. Hade faktiskt inte träffat henne på hela veckan då jag behövde hjälp med Theresa med tanke på den lilla olyckan . Vi som är så fort det blir luckor, men så ska de väl inte få bli igen eller!

5 månader!

Ja men visst, min flicka blir 5 månader idag! Helt otroligt hur fort tiden går, jag kan knappt fatta att om en månad är hon ett halv år och sedan ett halvår till ett år. Jäklar, känns som att man har sovit igenom hela hennes livstid för det har verkligen gått otroligt fort. Hon har även lärt sig att krypa idag, hon är så duktig och hennes mor är riktigt stolt över henne. Men när hon lär sig något brukar hon oftast vänta någon dag innan hon gör det igen, men man vet aldrig! Hon flyger fram i sin gåstol också, drar i allt hon får tag på. Här om dagen när jag lämnade henne själv i någon sekund, när jag kom tillbaka hade hon börjat gnaga på min bok det lilla trollet. Tänker inte på att hon faktiskt kan få tag i saker & ting, hyfsat lätt. Tänkte skriva en liten lista om vad hon kan göra.

• Hon kan sitta själv.
• Hon kan ibland resa sig upp från rygg, till att sätta sig.
• Hon kan vända sig från mage till rygg.
• Hon kan vända sig från rygg till sida.
• Hon kan krypa bakåt.
• Hon kan krypa framåt.
• Hon kan ställa sig upp själv, i gåstolen utan att ta till hjälp.
• Hon kan ställa sig upp om hon sitter i soffan, om hon får tag i ens hand.
• Hon kan hålla i flaskan själv, bara hon själv hittar orken.
• Hon kan vrida sig i cirklar, flera varv.
• Hon kan skratta, tills hon nästan tappar andan.
• När någon säger "hej" säger hon "hehj" tillbaka, även om någon kommer, speciellt på mornarna. Men tror nog inte hon riktigt vet betydelsen.
• Hon kan bli riktigt jäkla arg, så att saker flyger.
• Hon kan även sova hela nätterna, ruskigt skönt!
• Hon kan plocka upp sin napp om hon tappar den, och stoppa in den i munnen igen. Eller om hon ser en napp, plockar hon upp den och in i munnen.

Sen är det säkerligen mer, men jag kommer inte på allting.

En sak jag inte fattar, är hur vissa föräldrar nekar sina barn och inte bryr sig om dom. Bara vänder ryggen till och skiter i, vilken plats hamnar dom på?

Ja vad ska man göra? Man kan ju inte annat än att skylla sig själv, och att man aldrig lär sig! Är väl dumt det också, aj aj aj. Men men, sånt man får stå ut med och inte bry sig åt så klarar man det bättre, right? Jaja, ikväll blir det umgås med Elin, kort och lite gotta. Är bra att hon och samt min älskade Bea får en på great humör .

Nä nu får jag utskällning här, måste bege mig ciao.