Då har ännu en vecka gått, sprungit iväg snarare. Gått lika fort den här veckan som alla andra veckor, känns fortfarande som man står och trampar i vecka 20 och längtar tills att man ska gå in i vecka 21. Men lördagarna är dom absolut längsta dagarna på hela veckan, för att jag vet att söndagarna är den bästa dagen på hela veckan då det äntligen blir att stiga in i en ny vecka. Så nu är det bara 5-6 veckor kvar tills beräknat datum, det är lite skrämmande vad nära det är nu! Men kan ju inte säga exakt heller, för man vet ju aldrig heller! Veckan har väl gått skapligt bra i alla fall, liten har livat på nästan hela tiden och varit väldigt sparkglad av sig på kvällarna, nätterna och alla andra gånger man vaknar upp till verkligheten. Liten har även haft mycket hicka också tycker jag, sen har hon ju även lagt sig i rätt läge. Det kändes super skönt att höra, för har hört att det ska göra jäkligt ont om någon vänder på barnet. Har sen igår kväll haft jätte ont till och från, knepig smärta som jag inte känt på förut. Men om man ligger mestadels i sängen eller sitter still så går det oftast bättre, men det är väl nära nu så det är väl starkare än tidigare också.. Så är det 41 dagar kvar tills beräknat datum också, små fjuttiga 41 dagar och jag tyckte att jag var så långt gången när jag bara hade 100 dagar kvar. Det är så jäkla roligt och skönt att det närmar sig!

Men hon mår bra och lever livet, men idag är hon lite segare av sig tycker jag men då har ju också bara dagen satt igång. Men det är ju i alla fall huvudsaken att det är bra med liten..

Barnet:

Nu är barnet ungefär 45 centimeter långt. Du har säkert känt av att barnet hickar ibland. Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen. Barnet har hittills varit ganska skrynkligt men nu börjar huden räta ut sig. Navelsträngen är generellt cirka 50 centimeter lång och tjock som en tumme.

Är hur trött som helst efter att ha trampat runt med massa värkar hela kvällen/natten, så ska när som helst dra mig mot sängen och lägga mig en sväng och vila igen om jag lyckas med det nu då. Har inte alls hänt mycket sen senaste inlägget igår, bara denna smärta som jag hoppas lägger sig snart. Men ska ta och trampa runt lite och se om det släpper då, för det brukar tydligen göra det. Det gjorde inte det igår men det kanske gör det idag i alla fall! Mormor kom hem nu också, så ska bosätta mig hos henne en sväng och bara ta det lugnt innan jag drar mig mot sängen och vilar sönder mig.

Går ju in i vecka 35 idag också så det blir som vanligt ett inlägg senare, får se om min mobil är med mig idag och vill skicka in bild på magen.. Annars får jag ta hjälp av någon annan som kan lägga in bilder på sin dator så jag får skicka till den, jaja det fixar sig på något sätt. Har nästan inga pengar på mobilen kom jag ju på, så får försöka leta sladden från mammas mobil till datorn så jag kan ta hennes mobil.. För Johannes har ju haft sönder min kamera och den har inte mamma orkat fixat ännu, eller så har hon bara glömt bort det helt enkelt. Huvudsaken är ju att kameran är fixad tills bebben är ute bland oss.

- När det inte finns tillräckligt med mjölk när man ska äta.

- Svartsjuka, känna svartsjukan fram för allt..

- Orolig, det värsta jag vet är att vara orolig.

- Få för sig massa knäppa saker, och tro helt på dom.

- Få såna här panik attacker och vara super rädd.

- När man äter kräftor, och det svider som fan på händerna.

- Folk som inte står för vad dom gör eller säger..

- Orättvisa.

- Skit snack.

- Hat och bråk..

- Att inte kunna somna på nätterna.

- Drömma massa sjuka saker, och vara rädd men ändå lättnad när man vaknar.

Men jag älskar min pojkvän och vårt barn, så det lönar sig!!

Ska ringa till farfar nu eller lite senare, eller kanske imorgon.. Ska i alla fall säga att jag måste ta ut pengar för Philip fyller år ska bjuda han på mat och köpa present, sen vill jag ha något nytt att ha på mig för jag har aboslut inga kläder att ha för att jag är så jäkla fet.. Och jag vill inte gå i samma kläder eller naken i skolan sen heller, som har ringt tillbaka men farfar missade självklart samtalet!!.. Sen måste vi fixa en ny dator också eftersom jag kommer plugga så mycket hemma, och då krävs det en dator till det. Den här är ju mestadels mammas, och full i virus förmodligen! Ska ta och slå en pling nu, kan kännas dumt att ringa runt åtta iofs och tjata om allt man vill och inte vill.. 

Och jag är så sur och besviken på mig själv, jag vill verkligen det här så gärna och så sviker jag det gång på gång och jag blir så galen.. Nu får det fan vara nog!

Ja jag vet att jag precis uppdaterade, men jag känner bara för att skriva av mig medans det sitter i skallen den här så kallade funderingen.. 

Kan man alltid säga som man tycker, eller ja det är väl klart att man kan säga som man tycker. Men om man sedan får veta hur saker och ting ligger till, varför ska man fortsätta att prata på som att den personen vet men än vad den personen det handlar om vet? Jag menar om jag säger till någon att den t.ex inte har en råtta, så personen som jag säger det till vet att den har en råtta så säger att den visst har det så fortsätter jag att säga emot att den inte alls har det (dåligt exempel, men vet inte vad jag ska komma med).. Jag förstår inte varför folk har sina åsikter, när dom inte ens kan stå för det som säger kan jag tycka. När dom säger si och så till en och man vet att nej det stämmer inte i min värld, så har det inte varit och jag vet precis hur det har gått till för mig i mitt liv - men nej, den personen ger sig inte för den tycks veta mer om mig själv. Känner den ens mig då, när allt som kommer ur munnen från den är fel? Jag tycker att man borde veta bäst själv om sig själv, än vad någon annan gör.

Allting är inte lika för varje människa på jorden, det är skillnader från person till person sen vet inte jag varför vissa har svårt att förstå det. Sen att folk förändras till det bättre, är inte heller helt omöjligt och det förstår jag inte heller varför folk har svårt att få in. Bara för att man kanske behandlar en viss person annorlunda mot för andra personer, kanske beror på hur den person behandlar en själv? Jag vet inte vad det är jag försöker komma, för så fort jag började skriva nu så tappade jag allting och jag försöker hitta tillbaka det som ligger på tungan men det kommer inte riktigt fram. Men om någon behandlar en person illa, varför ska den personen bara stå och ta emot skit och inte kunna säga ifrån? Det tycker jag är så illa, och varför söker vissa personer bara bråk och tjafs, när man dom istället kan försöka göra det bästa av situationen och hålla sams och bara ge fan i att slänga ur sig massa hemska ord/saker.

Jag kan också bli så irriterad på personer som säger vissa saker till en, sen står och ljuger en rakt upp i ansiktet och säger att det inte alls är så det är sagt. Ja självklart kan man glömma vad man sagt och inte sagt, så det kan ju vara så också. Men det är konstigt när det sagts för kanske 5 minuter sen, sen har man inte sagt det allt. Lika när det alltid är samma sak, att dom inte sagt det. Kan dom inte då stå för vad dom sagt? Eller när dom gör saker och man ser på, sen har dom inte gjort det - står dom inte för det som gör heller? Jag förstår inte, jag har inte varit den bästa människan och är långt ifrån den bästa människan och jag har helt klart många nackdelar och tänker inte alltid efter på vad jag säger och kan glömma vad jag sagt ibland. Men om någon sagt att jag sagt det, och jag tvekar på det så är det ju mycket möjligt att jag kan ha glömt det. Men när folk säger att jag sagt något och är 100% på att jag inte sagt det, då är det en annan sak.. 

Jag vet att jag har gjort så mycket fel mot vissa personer i min omgivning, och jag har varit en jäkel mot min pojkvän flera gånger. Men det är absolut ingenting jag är stolt över, och det känns som att jag bara sitter och skyller på allt annat folk när jag vet att jag själv också har gjort ett och annat. Men jag vill inte längre bete mig så illa, jag vill inte längre säga saker utan att tänka till. Tycker att alla och jag bör tänka till innan munnen öppnas, ta reda på all fakta innan man börjar skriva.. 

Det stör jag mig också på, folk som bara börjar hacka och inte tar reda på fakta innan. Bara för att det kanske inte varit så för dom, så är det kanske så för mig? Vad är det för fel om det är annorlunda i min värld, vad är det att komma och hacka på för det? Jag skulle faktiskt ljuga om jag säger att jag inte bryr mig och inte blir irriterad, för det blir jag. Jag kan förklara 40 gånger att det inte är så, men personen vägrar ge sig. Varför inte ta reda på allt innan, varför inte fråga innan man anklagar? Jag har varit duktig på anklaga först och fråga sen, riktigt jävla dålig stil. Sånt skit tänker inte jag hålla på mer längre, sånt man kommer ifrån efter ett visst antal gånger.. Nä ush, jag skäms över hur jag varit och det är nog därför jag lägger märke till det hos massa andra personer nu för tiden..

Jag vet inte om jag ska reagera på det eller om jag helt enkelt inte bryr mig? Jag hade ju nästan förstått hela tiden att det var något lurt, från den där tiden fram till nu. Så jag blev ju egentligen inte förvånad, inte det minsta lilla surt som fan bara att höra det från annat folk istället dig själv. Men eftersom jag inte blev förvånad, varför ska jag då bry mig? Så, jag bryr mig egentligen inte. Du får göra precis vad du vill när du vill, men ingen mer reaktion från min sida är du värd i alla fall. Helt otroligt att ens låtit dig stannat i mitt liv så pass länge, nästan patetiskt.. Blir ändå riktigt less, besviken som jag samtidigt inte bryr mig som sagt.

Är på lite bättre humör och det gillas verkligen tycker jag, humörsvängningar - ohja. Har förvärkar och massa sammandragningar så jag vet inte vart jag ska ta vägen, ont ju.. Men snart så är det onda borta, ska bara få det allra sista super onda sen så! Haha, det här kommer ju verkligen inte vara något i jämförelse med dom "riktiga" värkarna, oj oj oj.. Ska ta mig en varm dusch och och ta på mig lite varmare kläder så magen blir lite varmare, kanske det släpper lite i alla fall.. 

Dagen är i stort sätt helt oklar, beror väl på om man blir piggare eller inte också antar jag. Men det ser ljust ut om man säger så, ska som sagt snart ta mig en dusch sen ska jag äta lite då det var några timmar sen sist.. Ska också ta och vila en sväng är hur trött som helst, som mestadels utav dagarna men men.. 

Har säkert den sämsta dagen på länge och det är inget jag orkar med, men vafan kan man göra åt det då? Och datorn är helt jäkla cp, den loggar ut mig från alla internetsidor hela förbannade tiden - säkert något jävla äckel virus. Så är allt kaos tycker jag då, men egentligen så är det ju inte för jag har säkert en sån där överkänslig period så jag bryr mig om minsta lilla och ja jag vet då inte allt vad som jag tycker är knepigt. Kan säkert skriva flera hundra punkter och jag skulle ha fel på säkert hälften, minst. Vill lägga mig och kolla på one tree hill hela dagen, men det är såna där avsnitt nu ett tag framöver som jag hatar så jag kommer ju bara bli ännu mer irriterad och grinig. 

TUR att min älskade syster kom nu för hon lyckas alltid få en på bättre humör, och vovven Larsson så klart!