Försöker samla orken till att kliva upp och göra lite mat. Fast Johannes är säkerligen också lite sugen så det ska jag ta och göra strax efter att jag har skrivit detta inlägg. Har inte hänt något speciellt alls idag och mina planer sprack ju klart och tydligt, är faktiskt väldigt ledsen över det - men men.. Kanske bör vara lite mer tydlig med mina ord, jag vet inte men det är sånt som märks det också! Det finns nog inga tankeläsare, hehe.. 

Ikväll ska jag väl bara lägga mig framför tv:n och kika på någon film med Johannes och mamma, ja om det blir någon lugn och ro då vill säga.. Känns ganska tveksamt med tanke på situationen men man vet ju aldrig. Det kan ju ändå ske ett under och då blir det ett kors i taket! Vet dock inte vad det blir för film då det finns några att välja mellan på tv:n ikväll, men bra är väl det!? 

Ja ja, jag ska ta och göra lite mat nu så jag återkommer lite senare förmodligen!

Trots att anticimex har varit här och hos grannen och sprejat på alla getingar så vägrar dom försvinna, dom verkar bara ha blivit mer galen! Typiskt att det ska krylla av getingar den sommaren jag är gravid, har haft en geting på ryggen när jag låg och sov men den stack mig aldrig - lättnad. Så jag har inte blivit stucken, än.. Hoppas det håller i sig så också för jag verkligen hatar dom små odjuren som ska stickas och försöka döda en, inte alltid lätt med allergier.. För några år sen i åttan tror jag det var så var det en jävel som stack mig på halsen och då visste jag inte att jag var allergisk & jag fick sätta mig på en bänk och jag fick inte heller gå där ifrån när jag började känna mig hängig och borta. Som tur var så hade jag Emmi som såg hur likblek jag var i ansiktet och sket fullständigt i idioten till idrottslärare och tog mig till sjuksyster som sedan skjutsade upp mig på akuten. Och vad hör man inte då tro? Jo att om vi inte hade gått, då hade jag även dött pga att jag var just allergisk. Ibland finns det verkligen de rätta vännerna, som faktiskt räddat livet på en. 

Och getingarna är på mig hela cp tiden och jag får springa för livet och det är inte lätt att springa med en tjockis mage och cp höft heller för den delen, dels att jag är så störd och tror att jag ska ramla så fort jag tar ett steg och trilla framåt på magen. Men det lär ju inte hända, trots min klantighet så har jag tagit det mer försiktigt nu. Även fast jag gör det så snubblar jag väldigt ofta så har jag inte trillat, har väl en ängel som håller i mig vid sidan om.. 

Just ja, lillebror kom med en sån där rolig kommentar idag igen.. 

Johannes: Jag vet inte..
Jag: Nähä, vad vet du då?
Johannes: Ingenting..
Mamma: Men jo, du vet ju mycket!
Johannes: Nej! Det är dumt att veta saker! 

Kanske ligger något i det hela?

Bloggplatsen vill verkligen bara strula till det för mig! Dra onödiga pengar från mobilen och bara vara jätte dryg mot mig är dom.. Men det är väl dom smällarna man får ta antar jag, och det är ju ändå en otursdag idag - tydligt!!!.. Så nu ska jag gå ut och sätta mig på bron och sura för jag har ont i huvudet och det är för varmt inne. Och getingarna flyger ju ändå bara in i vardagsrummet så nu sket jag i att sitta här ett tag. 

Ska röja i mitt rum också, rensa lite och se vad jag ska ha med mig till flytt och kasta. Rensa alla kläder och massor ska jag göra. Pratade med farmor och sa att jag ville köpa kläder till lillan, men hon tyckte jag skulle köpa kläder till mig själv (?) men jag vill ju köpa till henne & inte mig. Hon kan få köpa till mig hon då, så köper jag till lillan! Braaa..  

Märks vilken dag det är idag i alla fall, blää på allt och lite till kan jag tycka. Möts av världens sämsta nyheter när man vaknar upp och man börjar ju fundera om en del personer inte ser verkligheten och är totalt blind. Men det kan det inte heller vara efter alla gånger man sagt till.. 

Och jag trodde på dina ord och jag fick tillbaka en del utav mitt förtroende för dig igen, men det ska du självklart svika på bara någon dag? Är det verkligen värt allt det här, att det ska gå tillbaka som förut och kontakten är helt borta? Jag trodde faktiskt att det skulle bli en stor ändring nu med tanke på hur du betedde dig & alla dina ord, men tydligen så möttes jag av sanningen ännu en gång och fick den där smällen tillbaka igen. Men då vet ju jag också att det inte finns något att ändra på, tråkigt med sant.

Ja jag har en sån där piss dag som det kanske märks och vet inte vad som kan få mig på bättre humör heller faktiskt. Men det är väl sånt som märks senare mot dagen också iofs, för jag kan inte heller se in i framtiden.. 

Trött på alla falska personer som låtsas som ingenting och lägger allt på en annan för att dom tror att dom pratar för att dom själv sjunkit så pass långt ner. Vill inte ha något med någon utav er och göra nu eller sen. Det går till en viss gräns och den gränsen har ni verkligen gått förbi för längesen, bara jag som vägrade att inse det tidigare. Men nu ser jag verkligen hur ni är när ni är er själva så. I'm done..

Det är så sjukt svårt att se på när man vet att ett barn råkar illa ut dag ut och dag in, och man kan inget göra åt saken heller? Vad gör man när man redan anmält, men dom drar tillbaka anmälan? Dom ser inte de allvaret jag/vi ser, för dom är inte delaktig i deras vardag som jag/vi är. Är så sjuk less och det förvånar mig inte att det här samhället är på väg åt helvete. Ingen gör ju något åt saker, ingen tar sitt fulla ansvar? Alla bara ger upp och står och kollar på, samtidigt som dom vet att den här stackars ungen inte alls klarar sig själv på de sätt. Liksom aldrig får mat då den ska ha mat, bara på sena kvällar om ens det. Någon måste vakna till liv och göra något, det går inte bara att se på. Lägg ner alkohol drickandet och ta ditt ansvar som förälder innan du börjar klaga på andra så som du gör. 

Fortfarande så förstår jag inte varför dessa människor skaffar barn, eller varför människor skaffar barn med dessa människor? Det är ju ändå som för den andra föräldern att ha två små barn att ta hand om. Det är så ledsamt och hur jag än gör så hjälps det inte till - det gör ingen nytta. Besvikelse, stor besvikelse. Dumt kanske att skriva ut på bloggen, men jag vet att en dag kommer denna människa läsa detta och jag vet inte om den känner igen sig själv och kanske gör något åt saken. Men det är kanske omöjligt det också, det är nog omöjligt. Jag försöker ordna till det i vardagen, men det är även omöjligt också..

Har varit full rulle i magen i stort sett hela dagen tycker jag! Men det är bara mysigt för jag glömmer totalt bort allt det onda när liten gullar runt där inne och av massor med fler anledningar. Är ju också bara 51 dagar kvar till bf, men man lär väl kanske sätta ett ca framför dessa 51 dagar antar jag. Allt runt om kommer bli så bra och är bra och jag trivs verkligen så som det är just nu. Att få vara med den man vill vara med & få bära på honoms barn är bara ett stort jäkla plus i kanten och jag vet att båda två kommer klara av allt galant och ta allt sitt fulla ansvar och vara så som föräldrar ska vara från grund och botten. Så jag längtar efter allt som väntar oss..

Är lite små irriterad bara på allt hat, alla anklagelser och skit snack. Vet inte vad man ska göra för att man själv ska förstå och få andra och förstå. Är ju inte heller alltid bara en person i en konflikt, det är ju faktiskt två så man kan inte bara skylla på den andra. Men ibland är det lätt hänt att andra bara skyller ifrån sig och låter andra ta skuld och skit. Men man måste inse också att folk faktiskt förändras och vi kan inte bara dömma en person utifrån hur den var för flera år/månader sen. Mycket kan ändras på den långa och kanske korta tiden. Men vissa förstår inte sånt där, och allt handlar inte om dessa.

... Och min älskade kofta är borta!!!!!!! 

- Jysk har höjt min tv-bänk med 1200 (?) kr. 

- Mamma och Tobbe har användt allt varmvatten till poolen.

- Jag blev "jagad" av en geting, så nu kan jag inte gå IGEN.

- Det är omöjligt att springa när man är gravid.. 

- Jag är skit less och írriterad nu så jag dör på någon..

Väntar på svar från Philip på om han skulle komma hit eller inte, så jag vet om jag ska duscha i is kallt vatten eller inte.. Om jag ska städa upp i rummet eller inte, ja om jag ska röra mig eller jag vet ingenting just nu.. Jag är så grinig bara och jag ångrar att jag alltid lyckas ge fel svar och komplicera till allt, skit dag hittills. Kom & gör mig glad bby..