Har varit på möte och det gick väl bra antar jag, hoppas att det kommer igång snart bara och att det inte tar flera månader! Tråkigt att vänta, dels att jag vill väl också kunna göra någon nytta och ha tillräckligt med ork i kroppen till att hjälpa till, vilket är tveksamt om det ska ske någon ändring i september?

Väntar nu på att farmor och farfar ska höra av sig så jag kan få fylla på mobil helvete sen ska jag äntligen åka tillbaka till Philipen! Där är det i alla fall lugnt och mysigt! Får se när jag sätter min fot här igen, så jäkla mycket liv och envisa så det skriker om det.

Så ja, nu kommer jag säkert inte skriva igen på några dagar om jag inte orkar göra det där borta då men det är väl sånt som märks antar jag! Ska försöka få tag i f&f nu och kanske försöka få något i magen så jag orkar åka buss fan och vara på ett glatt humör när jag kommer till min älskling, vill ju inte vara värsta sur arsle mot honom!

Fan va jag hatar den här datan, går ju nästan inte att sudda utan att den ska braka ihop. Den blir bara segare och segare för varje dag som går, den funkade väl ganska okej innan jag åkte här ifrån sist men nu vet jag inte vad den har fått för fel.

Syster kom hit så jag, hon och Johannes la oss i sängen och slocknade. Min älskling ringde och väckte mig för jag hade inte skrivit att jag skulle sova eller så, så jag är så elak och låter som värsta sur kärringen - ångest!  

Glömde ju skriva vilken vecka jag var i och sånt där också i tidigare inlägget, men igår var jag i 19+3 och lillan är beräknad att komma 2 oktbober, och vi håller på och gå i bitar för vi längtar som tusan!

Ska ta och tvätta håret nu tror jag, för kommer säkert inte orka med det imorgon innan jag ska kila iväg på mötet, eller så gör jag det, ja jag får väl se hur jag gör. Känner mig så trött fortfarande för jag ville inte sova mer efter att Philip ringde!

Var ju på ultraljud igår och det gick skit bra, förutom att det kändes som att hon skulle trycka den där saken igenom magen för fy fan vad ont det gjorde! Allt såg bra ut, och hon kollade kön osv. men det är ju inte 100% säkert, men hon såg inte någon snopp så. Så tills vidare då är det en hon, så hon låg på huvudet ialf och sprattlade runt och hon som gjorde ultraljudet och syster tror att det kommer bli en akrobat.. Spelar ingen roll för mig vad det än blir, så länge lillan mår bra så är allt perfekt!  

Mormor säger att jag är väldigt lik min farfar i sättet och humöret osv. och igår insåg jag också att vi är lik varandra på att inte ha någon hjärna.
Han: Hur gick det på ultraljudet?
Jag: Jo, det gick bra hon såg ingen snopp ialf.
Han: Va vadå? Vad är det för kille som inte har någon snopp?
Jag: Jo det är väl en tjej fattar du väl..
Så ja, vi är väl antagligen super skit smarta på pappas sida.  

Har varit otroligt skönt att umgås med min pojke igen och han är bäääst och det har jag sagt flera gånger också men va fan man kan ju inte få nog! Trots att jag fick sova själv för han kunde inte sova, men han var lika go för det! Min älskade och massor.  

Sitter hemma hos mamma nu också förresten, för jag ska på möte klockan 10.00 imorgon i Bollnäs så hon tyckte jag skulle sova här så jag skulle orka upp imorgon, ganska smart ändå för jag skulle aldrig kunna slita mig ifrån Philip på morgonen så där rakt upp och ner, skulle hellre vilja ligga kvar i sängen med honom och pysa på!

Blir en gull kväll med lillebror i alla fall och ska försöka få tag i syster och se vad hon har för sig! Blir toppen allting, och jag mår bättre än någonsin!

Nu sparkar lillan för fullt, lilla akrobaten..
Jaja, jag ska hitta på något annat nu så jag skriver väl någon rad senare!

Somnade sent igår och vaknade så klart tidigt bara därför, men jag överlever väl antar jag! Känner mig faktiskt konstigt nog mycket piggare idag men det är inte fullt ut, så får slappa idag också och hoppas på att vara så gott som frisk imorgon när det blir av till Gävle! Ser lika mycket fram emot det som jag gjorde sist, det är sån härlig känsla det där och man kan inte sluta le!

Idag blir det äntligen som sagt att åka och gosas med min pojke och det är verkligen något jag längtat efter! Hoppas på en toppen super duper bra kväll i alla fall.

Varför ska jag få skulden för allt som händer bara för att jag skriver blogg? Jag har inte skrivit något om det där, så säg fan inte att det är mitt fel!

Kommer kanske inte blogga på någon dag nu när jag lämnar datan här hos mamma, men ska försöka fixa en ny så snabbt jag kan! Kanske kan tigga åt mig en 5 minuter framför Philips data också om det ska vara så.

Känner att jag inte har så mycket att skriva om så, jag får komma tillbaka när jag känner att det finns något mer intressantare att skriva om!
Men jag ska försöka skriva ett inlägg imorgon om ultraljudet och sånt där..

Varför går det aldrig att kunna beskriva hur mycket du betyder för mig? Det verkar fan vara helt omöjligt, kan skriva hur mycket som helst men jag får ändå sån panik eftersom det är så mycket mer jag vill skriva! Är som att jag kommer skriva tills jag blöder om fingertopparna, det är väldigt underligt det där.

Du vet hur mycket jag älskar dig, hur mycket du betyder för mig och att jag inte klarar mig utan dig. Men ändå är det något där som saknas, det är så mycket mer jag vill säga och jag vill säga det om och om igen. Det kanske beror på att det är så att jag verkligen vill att du ska förstå?

Mitt liv skulle inte fungera helt och håller utan dig vid mina sida, trots att det många gånger kan ha sett ut som att jag rent av bara struntat i dig. Men det har jag aldrig gjort, även om jag inte hört av mig, verkar så lite kär som det bara går så växer kärleken mer hela tiden, den minskar aldrig, och du är i mina tankar exakt hela tiden och jag trodde inte att man kunde vara så kär efter nio månader. Men jo då, med dig är allt möjligt och det är så bevisat så det går, och det står klart och tydligt att vad som än händer så lyckas ingenting komma emellan.

Dagar och veckor ifrån varandra, med kontakt eller inte så finns det ändå något så starkt emellan som håller oss ihop. Det gör mig så glad, så lycklig och varm av att veta att jag har dig och veta att du är min och att ingenting någonsin ska få ta dig ifrån mig!

Förlåt för alla gånger jag lämnat dig vid sidan av och stuckit och inte hört av mig, låtit dig få göra det. Att jag varit sånt svin och svikit dig gång på gång trots alla chanser, jag har varit en jävla idiot mot dig och det skäms jag för och jag förstår inte ens att jag skriver det här eftersom jag mår så dåligt över att tänka på allt, men jag har gjort det och då får jag fan ta och stå för det också. Förlåt också för att jag har sårat dig, för att du har fått bett mig om en ursäkt, jag förstår inte hur jag kunnat varit så elak mot dig, och för att jag hållt saker hemliga för dig.

Men det är slut med det där nu och jag kommer aldrig att svika dig igen, jag kommer bara hålla dig nära mig och aldrig släppa taget om dig. Jag har aldrig ångrat mig så mycket över något i hela mitt liv, och jag vill verkligen att du ska veta det och att du någon dag ska vara säker på att jag finns här och jag ska ingenstans, och allt jag säger tänker jag stå fast vid, inget svek, inga tårar bara en massa underbar kärlek!

Du vet att du är mitt allt och att du får mitt hjärta att slå som inget annat. Jag älskar att se på dig, jag blir alltid så varm i kroppen och det är fortfarande massa fjärilar från topp till tå varje gång du rör vid mig. Du har gjort mig till den lyckligaste människan i denna värld, och av att se din glädje och din lycka gör mig hel. Jag kan inget annat än att vara på topp av att veta att du mår bra.

Finns inget jag hellre vill nu än att vara i din famn och förklara min kärlek till dig!

Först och främst tänker jag säga igen att jag ääälskar min pojke, och det känns som att man är nykär om och om igen fast med mycket starkare kärlek än vad det är i början! Så happy och så ska det fortsätta!  

Har bara legat i soffan hela dagen och degat framför datan, är jätte seg och trött fortfarande även fast jag piggade på mig efter en dusch så hjälpte det inte mycket trots allt.
Vill så gärna ha en massa gotta ikväll då jag är så sjukt sugen på kex och ost eller något, synd bara att man inte kan äta favorit osten nu då man är gravid! Fast då har man ju kanske en liten grej till att längta efter, haha!  

Imorgon ska jag åka iväg och äntligen träffa Philipen, så jag längtar och har längtat! Den här veckan kommer bli toppen det känner jag på mig, det som står i vägen är väl sjukan då. Den får ta och försvinna nu, fast det är värst på morgonen och kvällarna och självklart bara för det så ska dom sätta ultraljudet ganska tidigt.

Ska väl kanske ta mig tid och mysa lite med lillebror nu, vet inte när jag träffar honom nästa gång igen! Ska försöka tigga åt mig något varmt av mor min, jag är som sagt världens segaste människa på denna planet tror jag, men det är sånt man får se till att göra sig av med!

    

Vaknade ganska sent idag och blev skapligt chockad när jag såg att klockan var efter tolv tror jag det var, då jag trodde att den bara var nio efteresom jag fortfarande var så sjukt trött. Men blev glad i alla fall, har inte sovit länge på flera månader!

Fortfarande lika stört sjuk och det börjar bli jäkligt tjatigt på riktigt, - ååååh!! Jag som hatar att vara sjuk, tycker jag blir sjuk så lätt efter att jag blev gravid i alla fall.  Men dock blev jag väl det innan också, men nu var det faktiskt inte alls så länge sen sist jag var sjuk så.. Det kanske är min missbildade hjärna som delar med sig ut till resten av kroppen så den inte heller orkar stå emot? Vad vet jag?

Idag igen blir det att ligga och försöka ta det super lugnt, ska bara göra det resten av veckan också fast det går ju inte då vi ska till Gävle på ultraljud på onsdag! Jag längtar lika mycket nu, och är lika nervös den här gången också! Hoppas det är lika mycket liv nu som sist, det är så gulligt tycker jag. Fast jag förstår inte hur dom kan se allt, jag såg ju nästan ingenting så när hon skulle visa så såg jag fortfarande ingenting. Ska försöka lyssna mer den här gången, för sist gick det inte så bra då jag var helt inne i att se det som pågick.  

Längtar efter min pojke gör jag också, var 8 dagar sen vi sågs ju! Hoppas det går snabbt och att jag orkar åka dit snart, bara jag blir lite bättre så kommer jag göra det direkt. Msygit blir det förstår ni, älskar att spendera tid med min pojke!

Syyyynd att man måste spela "bra" i några veckor, sen måste man ju liksom bara visa att man är lika som innan? Elaka jävel..

Vet inte riktigt heller var jag ska börja, men någonstans av allt lär det ju finnas en början och ett slut.

Allt som har med dig att göra, från början till slut så minns jag dom datumen. Vilket datum jag första gången såg dig, vilket datum jag första gången fick riktig kontakt med dig, vi blev tillsammans och sånt.
Och jag känner så väl att det är dig jag vill spendera mitt liv med och vi har många planer, och det är snart nära då det finns i riktiga livet med oss.

Trots alla motgångar, allt som sagts, de bråk som funnits, dom gångerna man splittrats och sagt att man aldrig mer ska prata så finns det ändå inget som kommit ivägen för oss. Jag vet hur ofta jag svikit dig och gjort massa tok, men ändå har du stannat kvar hos mig, och det betyder grymt mycket för mig. Jag tror verkligen att ingenting kan komma ivägen, för det känns som att kärleken mellan oss har något nytt att erbjuda oss varje dag.

När jag tror att nu går det verkligen inte att älska honom mer nu har jag nått toppen och det skulle vara omöjligt att bli mer kär, så har du något nytt att göra som får en att falla ännu mer och klättra högre upp mot toppen där den största kärleken finns. Så jag undrar när jag fallit och nått toppen - aldrig, om jag ska vara ärlig!

Du betyder precis allt för mig och du är min värld, jag skulle aldrig klara mig utan dig. Vad som än händer, så kommer jag alltid finnas här för din sida - det spelar ingen roll. För det är dig jag vill vara med, ingen annan och det är aldrig! Du och jag, det hoppas jag håller för det är som jag sagt flera gånger nu tror jag, vad jag vill! Skulle det någonsin komma något som lyckats ta sig förbi alla svängar, alla murar allt som vi byggt upp i över nio månader som lyckas förstöra då jäklar! Men i alla fall, det skulle inte få min kärlek att svalna minsta lilla för dig, jag skulle ändå alltid älska dig, om du är vid min sida eller inte - min kärlek för dig dör inte ut!

Jag tycker bara det är allt för mig att om runt fem små månader så har vi något stort tillsammans, ett litet barn som jag också kommer älska mer än allt. Att få uppleva det tillsammans med dig känns redan så underbart, och det kommer bli helt perfekt. Jag kan knappt vänta längre, vill spola fram tiden då vi verkligen bli en familj på riktigt. Har något tillsammans att uppfostra på bästa sätt, så jäkla härligt ska det bli och ja som sagt, jag längtar så jäkla mycket.

Jag vill dela allt med dig, ringar och det vi inte delar redan. Vi har den största kärleken, och det är allt för mig i alla fall. Så mycket hemskt som hänt oss, som vi inte valt har vi klarat av och stöttat varandra och funnits där, och för varje dag/vecka/månad som går, så förs vi allt närmre varandra. Tilliten börjar växa tycker jag själv, och allt gör mig bara så ännu mer lycklig än vad jag redan var!

Jag vet i alla fall att det är dig jag älskar, och nu vet jag hur det känns att verkligen älska någon, och hur det verkligen känns när man vet att man inte klarar sig utan någon. Du är min andra halva om man säger så, du gör så att jag går här på jorden och andas som vanligt! Jag är jäkligt tacksam över det, och det ska du veta också!

Philip Hedström, min solstråle som jag älskar över allt annat, som jag alltid kommer ställa upp för!