Jag kommer alltid att minnas varenda liten lycka du gav mig, varenda leende på dina läppar och varenda leende du gav mina läppar. Allting från början till slut spelas upp om och om igen, som en film som man aldrig kan sluta se på. Trots att det svider att tänka, så kommer man alltid ihåg varför man var med varandra och varför man umgicks med varandra. Det är så mycket man vill men som man ändå inte kan och jag hoppas ändå att någonstans i allting så kommer lyckan komma ikapp på ett eller annat sätt, i alla fall den där lyckan som fanns där bland två nära personer.

Jag vet hur svårt jag hade att slita mig ifrån dig trots att jag inte visade det, jag ville inte visa hur jobbigt jag tyckte det var att vända dig ryggen och vänta tills nästa gång man satt där med dessa leenden. Du kommer alltid att finnas där i mina tankar dels mitt hjärta, det spelar ingen roll vad som sägs och vad som händer. För en gång i tiden fanns det glädje och massa annat underbart oss emellan och det är ingenting man bara kan dölja och låta sorgen få ta över.

Så istället för att man ska sitta och vara ledsen för det man har förlorat, varför kan man inte bara ta det med ett leende på läpparna och vara glad för det man fick uppleva tillsammans? Fast det som gör en ledsen är ju iofs att det kanske inte kommer tillbaka igen, men vi har ändå varit där. Det kommer alltid kännas fel att se personen göra lika saker med en annan, se glädjen mellan dom. Men alla har rätt till lycka och det är ingenting man ska ta ifrån någon.

 

Pappa

7 juni 2010 19:55

Frida! Vad folk än säger så kommer du att bli världens bästa mamma och jag världens bästa och stoltaste morfar.

 

Linn

7 juni 2010 21:22

Hej hej tänkte bara kika in och säga hej grattis till att du ska få en tjej :) Ha det bra tjejen och ta hand om er :)

http://lalalinn.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Man glömmer totalt bort att man har en blogg när man har en liten att passa upp! Men nu slog det mig, nu när det pågår massa saker och lilltjejen lärt sig ännu mer. Så det finns mer att skriva! Theresa blir snart nio månader, den 12e och då är bara...

Ja jag tänkte bara kika in här och skriva lite om min vän, bästa dessutom - beatrice åbom. Eftersom att jag har tappat min röst och inte kan säga detta till henne, så hon hör precis varje ord så tänker jag nämligen skriva det här och dela det med fle...

Ja vad ska man börja med då? Åkte till Angelica i tisdags och kom hem i torsdags, gick super bra att vara där borta. Bara det att Theresa hade väldigt mycket att riva i, aj aj! . Så i fredags var vi till Bea en sväng, ca en timme. Sedan gick vi till ...

Som jag sa tidigare om att jag trodde att hon höll på att få en till tand, det var så rätt. När hon kom hem från Söderhamn så var det en till som tittat upp! Och jag skrev ju vad hon lärt sig, japp hon kan även numera stå UTAN stöd! Hon försöker gå o...

Igår var det dop, och det gick hur bra som helst men det var verkligen super pirrigt att stå där framme inför allt folk och speciellt de man aldrig träffat på förut. Men alla var så trevliga osv. så det släppte väldigt fort! Har inte fått bilderna än...