Vad tiden runnit iväg, känns som att jag nyss fick reda på att jag var gravid! Det går ju hur fort som helst och hoppas att det går lika fort nu tills det är dags för lillan att visa sig.
Hon stökar oftast på större delar utav dagarna och ligger och trycker så ibland gör det skapligt ont. Ibland när man kommer åt magen och hon ligger med något där som känns rätt så tydligt så försvinner det snabbt så fort man kommer åt det, eller så gör det så jäkla ont ibland när man stuttar åt det.

Har fått super ont nere i ryggen, sidorna och höfterna så vissa dagar vet man inte var man ska ta vägen. Vill hitta något sätt som får det att försvinna eller minska i alla fall, för hitills har det varit ett problem att röra på sig eftersom jag får som ett stort håll i magen så det är svårt att ta stegen framåt. Sen ibland är det svårt att sitta för att även det också gör ont, ska leta reda på mammas band och se om det hjälper till.

Men när jag känner lillan sparka eller hennes rörelser, så blir jag alltid lika varm i kroppen glädjen lyckas fyllas på till toppen på en enda sekund. Det är då man vet att det spelar ingen roll hur ont jag har egentligen, för så länge hon mår bra så kan jag bära på hur mycket värk som helst och det är värt det, det är det verkligen! Sen om ca fyra månader så är det ändå borta, kanske inte ryggen eftersom den alltid har varit stökig men det kommer ju absolut bli en mycket mildare värk som man kan hantera mycket bättre.

Imorse när jag vaknade så knivade det till i sidan av ryggen igenom ryggen till andra sidan, upp till halsen och satt sig som en klump i halsen. Till det fick jag en för jäkla värk, kändes som en grym jäkla mensvärk. Så började lillan sparka som en galning, vilket fick mig att sluta tänka på värken och bara fokusera på det hon höll på med.

Jag tycker inte det är besvärligt eller sånt där att ha henne, det är det bästa valet som jag någonsin gjort och tillsammans med Philip. Jag längtar så otroligt mycket efter att få se henne och hålla i henne, känns som att jag aldrig kommer vilja släppa taget om henne.

Hon är världens goaste och så mysig så det är sjukt, jag älskar varje sekund som gravid och allt annat spelar ingen större roll!
Hon diggar till rise against, ingen annan musik. Funderar på om hon hört när Philip lyssnat och kanske känner igen musiken, för hon verkar inte så förtjust i annan musik!

Hicka är nog inte hennes favorit, så som hon håller på när hon har det. Hon blir lite små galen den lilla gullisen.

Hon kan vara hur livlig som helst, men när Philip lägger handen på magen slutar hon och han har bara fått känna en spark. Men går han ifrån börjar hon liva igen, precis som att hon vill ha han i närheten hela tiden.

När Johannes lägger handen på magen, då kickar hon ifrån sig rejält och lill grabben blir så förvånad och flinar som en tok!

När syster känner, hon har bara känt på magen en gång tror jag? I alla fall lika där blir hon hur lugn som helst, och Angelica säger att det är för att hon älskar Angelica så mycket så hon inte vill sparka henne  ..

Mamma har bara sett sparkar, men lika hon blev glad och tjöt till.

Ja, vår lilla tjej sprider väldigt mycket lycka omkring sig!

Varför måste man ha en hjärna egentligen? För min fungerar inte som den ska och det har den aldrig gjort, speciellt inte i skolan. Nu när jag är gravid så fungerar den verkligen inte, man blir riktigt surrig i huvudet och glömmer ett och annat, tror man sagt/gjort saker som man inte sagt/gjort.

I alla fall så hatar jag hjärnan för den får mig alltid att tänka på saker jag inte vill tänka på, det gör mig så ner tryckt hela dagarna oftast. Speciellt när man spendera fredagar och lördagar i ensamhet hela tiden, då kommer allt och fångar en. Jag har alltid varit känslig, men som gravid är det ännu värre. Skulle kunna gråta till allt, fina saker och sämre saker och det var inte ofta man blev så känslig.
Idag har jag den dagen, den här jobbiga dagen då allt käns värdelöst, att ingenting någonsin kommer ordna sig. Men det försvinner väl, sitter i väntan på bättre dagar och den bästa dagen kommer 2 oktober!
Det är ju ändå sjukt hur dåliga tankar man kan ha, även fast man är den lyckligaste kan man ändå må så dåligt samtidigt.
Lillan gör mig hel, hon gör mig glad även fast jag vill gråta som en tok. Varje gång det är på väg, så sparkar hon och sprattlar och har sig. Min lilla tjej är verkligen min aboslut största lycka!

Jag vill aldrig mer stänga mina ögon och somna, jag hatar drömmar som sätter sig på hjärnan och aldrig försvinner. Jag vaknar oftast av skräck och är rädd och förtvivlad, förut drömde jag oftast saker som sedan hänt.. Jag väntar på det "rätta tillfället" tills detta sker..

 

Jag köpte ett par ballerina skor för 580:- sommaren 08 och dom ser fortfarande för jävla bra ut (otroligt för att vara jag).. Men det var inte det jag skulle säga, jag blir så jävla förbannad på dom och det är inte alltid man kan bli sur på ett par skor helveten, men även fast jag verkligen levt i dom, så slutar man aldrig få skavsår? Oftast får man bara skavsår de första veckorna av ett par skor, men nej då två år senare och det sitter fortfarande kvar. Man måste plåstra om hälarna och sätta på sig genomskynliga strumpbyxor för att dom ska vara bekväma och så man slipper skavsår, så ni som säger att man ska lägga ut mer pengar på skor för att få bättre kvalité kan ju leva med er skavsår restan av livet då ;)

Jag har blivit så att jag läser bloggar hela dagarna, allt från vanliga bloggar till dom bloggarn som ligger på top-listan om man säger så, men jag läser dom som jag tycker är bra och patetiska så klart. Men något jag verkligen börjar störa mig på är att när man kollar kommentarerna är det ju sjuk hur statistik kåt en del personer är? Skriver nästan hela sidorna om att "KOLLA MIN BLOGG!!", så tänker man YES nu försvann den där spamm kärringen, men nej då en kommentar under så kommer den där listan igen? Haha, jag tycker en del folk bara är för mycket men kan kanske blir så när man har knäppa bloggerskor som idoler? Ja jag är väl kanske inte så mycket bättre själv som sitter och läser bloggen och kommentarerna, men det är ett bra tidfördriv och man får ju alltid skratta åt allt stört som står där. Men det dom här tjejerna som spammar inte förstår är ju att man blir ju bara så förbannat less och det är nog fler som blir det, som då kanske väljer att INTE kolla? Jag får helt enkelt sluta kolla kommentarerna, hur tråkigt jag än har.  

Jag kom på en sak, min lilla flicka är min största lycka som får mig att le trots en tuff dag!

Oj då.. Jag gick och la mig i sängen strax efter att ha skrivit mitt förra inlägg och jag tänkte vila en timme eller så, men det råkade konstigt nog bli fem! Känns faktiskt inte så bra, nu kommer jag ju inte kunna somna ikväll istället! Surt, men men jag får skylla mig själv som inte kliver upp när dom ropar på en.

Mamma skulle åka iväg och köpa salta chips åt mig eftersom jag inte ätit chips på flera veckor, så kommer hon med med någon jävla solchips chips? Dom har ju konstig eftersmak, och är hårda som tusan men saltade var dom verkligen!

Min lilla tjej tyckte inte att jag skulle sova direkt, var lite svårt att somna när hon la på dom större sparkarna och sprattlade som bara den! Hon var jätte lugn innan, så hon kanske inte ger ifrån sig lika mycket som hon gjorde igår, men jo nu är hon på hugget igen!
Imorgon går man in i v.22, tusan vad fort tiden har gått! Det kanske beror på att jag tycker att tiden bara rinner iväg i mitt och älsklings förhållande, det har jag alltid trott. Så det kanske ger graviditeten en spark i rumpan och gör så att den också glider på! Gör mig ingenting, får bara ha en i armarna fortare!
Det var någon som sa att det brukar sega ner efter halva tiden, jag har väl ganska nyligen klivit över "halva tiden strecket" så vi får väl se om det segar ner snart eller inte, men det hoppas jag inte på.
Hade ju varit i från Philip i ca en vecka förut och hade tydligen under den veckan fått ännu större mage, så den växer ju alltså också. Gulligt, men tungt åt ryggen börjar det absolut att bli! Det är lite tjatigt, men det försvinner ju så småning om!

   

Är så jäkla trött, har knappt sovit något i natt. Gick och la mig vid ett eller två och vaknade vid halv elva, senast i alla fall. Man får då aldrig sova länge även om man lägger sig sent, dock vet jag väl förmodligen anledningen till varför jag har så svårt att sova nu under nätterna och sova längre på morgonen, men men.

Fick väl veta ett och annat igår som fick en på andra tankar, blev riktigt glad och jag hoppas det håller i sig och fungerar på bästa sätt, är man menade för varandra så ska man alltid ta den lilla chans som dyker upp. Man förlorar ingenting på att ses, prata eller gå ut och äta eller bara ta igen den tid man har förlorat med varandra. Men om man istället bara låter det hänga och inte ta chansen, kanske man sedan ångrar sig och får leva på "tänk om" och det är ju något man där förlorar på i så fall. Men jag har det på känn att det här kommer fungerar utmärkt, för det är som skriver i stjärnorna det vet vi.

Hur mogen är människan då? Beter sig som femton när man är en aning mycket äldre, lurar en på pengar och fjantar och har sig. Nej, har lagt ner mycket tid på att skriva om h*n här i bloggen, men jag tror att det kommer bli mer tjatigt nog.

Ska nog gå och vila lite till, försökte få ner lite mat i magen men det gick knappt för jag ville verkligen bara spy upp det. Men jag fick tvinga i mig maten ändå, lillan lär ju få lite näring hon också! Och foglossningen är bara bökig, det är verkligen inte min närmre vän om man säger så, fy bubblan.

Ja ja, skriver väl som alltid lite mer inlägg senare när jag får något på tankarna som jag vill skriva av mig. Det är så också kom jag på, om man skriver ut det man bär runt på så släpper det tankarna fortare, i alla fall i min lilla hjärna.

 

Min vän Emmi hittade denna bild i ett forum och reagerade väldigt hårt på det och skickade sedan den till mig, jag fick samma reaktion och kunde inte hålla ilskan inom mig så skrev ett och annat under bilden!
  1. Varför i helvete skulle det var grunden till att skaffa barn när man är ung? Det är ju fan patetiskt hur den där människan skriver, man skaffar väl ALDRIG ett barn för att "dra runt ungen på stan i ett koppel" jävla idiot om jag får säga det själv? Grunderna till att skaffa barn någonsin är väl för att man själv känner av att man kan ta hand om barnet, att man känner sig redo? Jag behåller verkligen inte min dotter för att visa upp henne på stan i ett koppel. Och det där om namnen, jag menar hur patetisk är inte människan?

2. Alla som skaffar barn i tidig ålder gör alltså så att barnet inte får någon pappa eftersom det verkar vara så i den här killens hjärna att pappan antingen vänder ryggen till eller inte får veta något? Då kan ju jag tala om för honom att min pojkvän som är pappa till mitt barn är fullt medveten om att han ska bli pappa, och han är hur glad som helst och älskar det? Så tyvärr, där fick du en jävla smäll på käften för där har du ett riktigt jävla fel. Alla mina kompisar som har fått barn i tidigt ålder, har en pappa som även älskar sitt barn över allt annat? Vad fan är det här, självklart får man ha sin åsitk men inte fan stämmer den där jävla åsikten för fem öre? Jävla idiot jävel säger jag bara, hur kan han döma alla efter något som inte ens stämmer? Han sitter inte i våra liv och vet grunderna till varför vi skaffar barn.

3. Inte betala räkningar? Bull shit, även om man inte har fast jobb så finns det bidrag och hjälp kan man få, och det är många som har pengar och klarar av det. Man kan få jobb, jag menar även om man är 30 år och skaffar ett barn så kan man även där vara utan jobb, man kan t.ex vara sjukskriven eller vad som helst? Men näe, om en 30 åring skaffar barn men inte har jobb så är det ju ingen större fara, men vi ungdomar är ju så patetiska och vi kan ju verkligen inte ta hand om ett barn, idioti där igen kan jag rent ut sagt säga.

4. Måste man titta på nyheterna nu också och vara intresserad av politik för att kunna skaffa barn? Vad som beror på att unga flickor skaffar barn är väl precis samma anledning som äldre skaffar barn? Varför skulle det vara någon skillnad där, det förstår jag inte och är jag ensam om det? Nä fy fan vad sur jag blir, ett barn är ett barn inte ett jävla smycke! Han kanske har sett en ung mamma som har gjort fel val, men varför ska han dra alla över samma kant? Det måste ju vara något som inte stämmer i människan hjärna, patetiskt där igen.

5. Man sätter väl inte sig själv främst om man väljer att behålla ett barn som man kommer älska över allt annat? Varför skulle inte barnet få någon trygg uppväxt? Kärleken från barnets föräldrar är väl ändå bland det viktigaste tycker jag, självklart kommer barnen få en super trygg uppväxt med en mamma som är 17 eller 30, vad fan har han att tycka till om egentligen? Jag ser unga mammor ofta, jag känner unga mammor och deras barn har det väldigt tryggt och kommer få en super trygg uppväxt för dom sätter sina barn i första hand och dom älskar sitt barn över allt annat. Dom köper inte saker åt sig själv istället för sitt barn, dom kan gå i trasor och ge sitt barn allt om det skulle vara så! Jag vet att mitt och Philips barn kommer få det otroligt tryggt och en sjukt bra uppväxt och hon kommer alltid komma i första hand, så släng er i väggen som tror annat om unga föräldrar!

 

Sitter och pratar med en äldre vän, Linda. Vi pratade om första gången hon åt kräftor någonsin, och självklart var det hemma hos oss. Troligen fick hon inte den bästa starten på det hela, eftersom hon fick massa i pannan istället? Jo man lyckas ju verkligen med allt om man säger så.

Tänker på hur det var första gången jag träffade två utav mina närmre vänner, Emmi och Bea första gången också. Inte heller den bästa starten på en vänskap, men allt så lyckades man ta sig igenom det och komma varandra så otroligt nära!

Jag ångrar ingenting av det som hänt när jag var mindre, inga bråk eller så. För det har trots allt fört varandra närmre på något sätt och man ser alltid nya sidor hos varandra och man lär sig något nytt, och det kommer till en högre nivå. Klarar man sig igenom bråk och det onda, så klarar man av allt tillsammans tror jag. För så har det varit för min del med en del utav mina vänner, dom jag bråkat mest med står mig närmast. Men visst det är inte så för alla det förstår väl jag också, men vågar man bråka så måste det finnas en del hos en som vet att den inte försvinner för gott?..

Jag saknar hur man hade det när man var mindre, när man inte brydde sig och lekte hela tiden. Jag och Bea lekte jämt att vi ägde en smycke affär, om vi umgicks och började bråka så valde vi att leka ändå, så mycket brydde vi oss om bråk vid den tiden!

Tackar i alla fall till er som fortfarande som finns vid min sida, pojkvän + vänner!

 

Syster kom hit för ca 1-2 timmar sedan och nu inväntar vi Larsse som också ska komma, har saknat vovven rejält! (Och henne också då, så klart!). Vi sitter och väntar på att mamma ska göra klart vitlöksbröden och någon röra som vi ska ha till kräftorna, så man blir mätt eftersom att man inte kan bli det på kräftor som ska delas på i alla fall 4 personer. Hjärtat kommer inte, tråkigt nog men får ta en kräftdag med honom snart nog ändå och mysa på, det är ännu härligare nu när man kan sitta ute i det fina varma vädret och äta! Ett stort plus så man slipper ha den förtvivlande stanken inomhus, men fy fan vad det svider om händerna efter och hur mycket jag tvättar och tvättar dom så tycks lukten sitta kvar trots allt! - Suuuurt.
Bea blev också så sugen när hon läste här på bloggen att vi skulle äta kräftor och hon tyckte ju att det var så dyrt att köpa, snäll som jag är så sa jag att det inte alls är dyrt eftersom dom säljer 40kr paketet på hemköp och tur hade hon då det bara fanns tre kvar!

Sitter nu och undrar när lillan ska ta och sova, hon har levt loppan hela dagen tror jag! Har lyssnat på musik som hjärtat lyssnat på, och då går hon minsann igång tills låten tar slut! Sen till allt annat är hon helt lugn, så drar man igång låten igen och då "dansar" hon med, sötnos!