Ibland saknar man någon att spendera sin tid med, någon att göra saker med, känna trygghet med, någon som säger alla de där sakerna man vill höra, någon som gör en glad när ingen annan lyckas, någon som helt enkelt får ens värld att snurra eller något liknande. Kärlek kan vara riktigt dryg ibland, irriterande och skit. Men i början jo då är allt perfekt, sen ska det alltid gå utför och sen mår man bara skit. Så hur mycket man en saknar den, så hittar man aldrig någon att dela den med som vill vad man själv vill, om tycker lika som en själv.

Så jag kommer fortsätta så som jag gör nu, att bara fokusera på min lilla flicka och skita i alla killar som ska vara idioter, för det verkar som om dom inte kan vara något annat.

För övrigt så är Theresa fortfarande världens surigaste, skriker och härjar. Men jag gör mitt bästa, men så fort man slutar med att t.ex hoppa runt med henne så blir hon ännu mer arg. Så nu får jag försöka hitta på något som ej är överansträngande så hon är nöjd. Fast nu sover hon, men det ger mig mer tid att tänka! .