Gick hur bra som helst igår, förutom hem vägen. Höll på och krocka med någon jävla idiot, och det var verkligen nära att bli världens smäll typ - usha!
Kom hem igår och myste som bara den med Johannes eftersom det förmodligen skulle vara sista dagen på väldigt länge, och han sov inne hos mig och han är inte den roligaste att sova med. Han slog med flera gånger i ansiktet, med knyten näve, sparkade mig i magen några gånger - dock inte hårt!, och han var jäkligt bökig!
Johannes pappa åkte in på sjukhuset igår pga att hjärta krånglade, så om dom ska åka iväg igen så måste jag ju åka hem och passa lillen eftersom inte mormor är hemma än, hon är fortfarande kvar hos moster i Stockholm som fått sig en till bebis.

Ska börja packa ihop mina saker, rensa kläder, sortera upp tvätt så mamma får tvätta lite så får jag åka tillbaka och hämta det så småning om. Ser jätte fram emot det här, få bo med älsklingen nu och hela livet framåt! Kändes ärligt som att det aldrig skulle hända, men nu så händer det ändå fortare än vad jag trodde - underbart.

Visst kommer jag sakna Johannes som en tok, men någon gång måste man slita sig loss och honom kan jag ju träffa ändå emellan åt! Jaja, nu måste jag öka takten lite.