På folk som bara ljuger, hur lurad jag blev, att jag inte kan se sanningen någon gång, på alla dessa falska förhoppningar, på hur jag var som person för inte alls längesen - usch! Men vad gör man då? Man straffar alltid sig själv även om det är en annan person som gjort en illa, varför ska allt vara så komplicerat? Varför kan det inte bara bli som man själv vill en gång & varför ska alltid jag vara seg med allt och förbättra mig när det är försent?

Det är säkert flera som är så känslig & tar för hårda smällar när man inte ens behöver göra det. Jag är så sjukt less på att ta illa upp över ingenting, jag är så arg för att jag har sårat folk som jag inte skulle klara mig utan. Istället nu så står jag här, utan det. Men man lär sig av sina misstag, man blir starka av det och vet tills nästa gång vad man inte ska göra. Vad omogen jag varit när jag tänker efter, det är riktigt patetiskt!

Jag orkar inte tänka längre & jag orkar inte sitta kvar i den situation jag själv satt mig i. Så många gånger jag skrivit här att man inte ska ge upp, men nu har det verkligen nått botten så då finns det nog inget annat att göra. Så jag lägger allt bakom mig och försöker med den lilla kraft som finns kvar att pallra mig uppåt & försöker hitta förtroende för en viss människa under tiden.

Jag är så slut på allt, jag är sjuk och jag har nog feber, kallsvettas och det låter i mitt öra. Min bebis är lugn idag, tråkigt minsann men så är det ibland..

 

Marlene HBG-Girl

29 juni 2010 14:00

Hej hej.

Ville bara säga att jag finns här om du vill prata av dig. Även fast än jag inte känner dig så kan det kännas skönt att bara prata av dig. Kämpa på du kommer att klara det här :)

Kramar
Marlene

http://hbg-girl.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Man glömmer totalt bort att man har en blogg när man har en liten att passa upp! Men nu slog det mig, nu när det pågår massa saker och lilltjejen lärt sig ännu mer. Så det finns mer att skriva! Theresa blir snart nio månader, den 12e och då är bara...

Ja jag tänkte bara kika in här och skriva lite om min vän, bästa dessutom - beatrice åbom. Eftersom att jag har tappat min röst och inte kan säga detta till henne, så hon hör precis varje ord så tänker jag nämligen skriva det här och dela det med fle...

Ja vad ska man börja med då? Åkte till Angelica i tisdags och kom hem i torsdags, gick super bra att vara där borta. Bara det att Theresa hade väldigt mycket att riva i, aj aj! . Så i fredags var vi till Bea en sväng, ca en timme. Sedan gick vi till ...

Som jag sa tidigare om att jag trodde att hon höll på att få en till tand, det var så rätt. När hon kom hem från Söderhamn så var det en till som tittat upp! Och jag skrev ju vad hon lärt sig, japp hon kan även numera stå UTAN stöd! Hon försöker gå o...

Igår var det dop, och det gick hur bra som helst men det var verkligen super pirrigt att stå där framme inför allt folk och speciellt de man aldrig träffat på förut. Men alla var så trevliga osv. så det släppte väldigt fort! Har inte fått bilderna än...