Jag är trött på att sitta inne hela dagarna, jag är trött på allt jävla skit snack och all jävla svek från vissa människor! Varför ska det vara så svårt att växa upp för den del, bara lova & lova och svika & vika. Puckon, jaaa jag vet att man varit där men man kan som sagt växa ifrån det. Men du/ni kanske inte har viljan att växa ifrån det trots allt, ni kanske vill leva i ett liv fullt med lögner och en jäkla massa trubbel? Jag har lessnat, jag har backat ännu en gång och tänker inte ta klivet fram igen förnst jag har sett en förändring med egna ögon. Jag har hört alldeles för ofta att "det blir si & så om du kommer", men nix det blir aldrig så.

Nej man kanske ska avvakta och låta det visas innan, jag har gett upp (ja tyvärr) jag som aldrig skulle ge upp.. Men det här är en annan femma, här får man ge upp för att man ska själv kunna finna den äkta "varan" + lyckan. Kanske minskar stressen & oron m.m om man släpper taget helt. Men är jag verkligen redo för att släppa och gå vidare på egen hand? Vad vinner jag på det, ja jag vinner nog en hel del trots allt. Jag har andra att vända mig till, som ser de problem som jag själv inte vill inse. Jag vet innerst inne att dom finns där, men det är så att jag vill inte tro att det är sant, nej jag vill inte se att dom finns.

Jag vill att allt ska vara perfekt, jag vill ha det jag drömt om sen många månader tillbaka. Men ibland blir inte allt som det ska, eller som man vill att det ska bli. Men jag har tur som i alla fall har lillan, utan det lilla livet hade jag nog inte suttit här just nu & då hade jag absolut inte varit den jag är idag. Jag undrar väldigt ofta hur saker och ting skulle sett ut om jag t.ex hade förlorat henne tidigare, eller om jag inte hade blivit gravid för snart 6 månader sen. Hade jag varit en sån idiot, en tjej som bara rökte och drack hela tiden? Eller hade jag varit gravid ändå, med en pojk kanske? Det är mycket man kan fundera över, men jag vet att hur det än blir så kommer jag alltid att vara den lyckligaste människan innerst inne tack vare min sötaste flicka.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Man glömmer totalt bort att man har en blogg när man har en liten att passa upp! Men nu slog det mig, nu när det pågår massa saker och lilltjejen lärt sig ännu mer. Så det finns mer att skriva! Theresa blir snart nio månader, den 12e och då är bara...

Ja jag tänkte bara kika in här och skriva lite om min vän, bästa dessutom - beatrice åbom. Eftersom att jag har tappat min röst och inte kan säga detta till henne, så hon hör precis varje ord så tänker jag nämligen skriva det här och dela det med fle...

Ja vad ska man börja med då? Åkte till Angelica i tisdags och kom hem i torsdags, gick super bra att vara där borta. Bara det att Theresa hade väldigt mycket att riva i, aj aj! . Så i fredags var vi till Bea en sväng, ca en timme. Sedan gick vi till ...

Som jag sa tidigare om att jag trodde att hon höll på att få en till tand, det var så rätt. När hon kom hem från Söderhamn så var det en till som tittat upp! Och jag skrev ju vad hon lärt sig, japp hon kan även numera stå UTAN stöd! Hon försöker gå o...

Igår var det dop, och det gick hur bra som helst men det var verkligen super pirrigt att stå där framme inför allt folk och speciellt de man aldrig träffat på förut. Men alla var så trevliga osv. så det släppte väldigt fort! Har inte fått bilderna än...