Direktlänk till inlägg 3 augusti 2010
Varför ska jag alltid bli tillsagd vad som är rätt och fel?
Varför ska jag bli behandlad som om jag vore blind, och inte visste vad som väntade vid nästan hörn?
Jag vet vad jag gör, vad jag har gjort, vad jag inte gör och inte har gjort. Jag vet att jag gjort både fel och rätt, men det är min ensak och det är det som bara jag kan stå för. Jag springer inte och gömmer mig för sanningen eller för de saker jag tidigare gjort, nej jag tänker vara ärlig och säga så som det är - precis så som det är.
Jag ser vad den där personen gjort, jag är inte blind och jag vet att det inte blir någon förändring. Men du ska inte komma och säga något till mig, när du har själv haft det så mycket värre. Inte ens öppna din mun och säga ett ord utav det, aldrig i livet. Det är en viss åldersskillnad också mellan, säger det dig någonting?
Man glömmer totalt bort att man har en blogg när man har en liten att passa upp! Men nu slog det mig, nu när det pågår massa saker och lilltjejen lärt sig ännu mer. Så det finns mer att skriva! Theresa blir snart nio månader, den 12e och då är bara...
Igår var det dop, och det gick hur bra som helst men det var verkligen super pirrigt att stå där framme inför allt folk och speciellt de man aldrig träffat på förut. Men alla var så trevliga osv. så det släppte väldigt fort! Har inte fått bilderna än...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|