Man försöker finnas där för folk, ställa upp, ge nya chanser och verkligen visa att man bryr sig.. Men det lägger dom inte märke till, dom vänder istället ryggen till och man blir anklagad för saker som inte ens stämmer? Dom anklagar innan dom hör efter, bör det inte vara tvärtom? Jag förstår verkligen ingenting vad som händer, när dom har lite alkohol i kroppen så kan dom vara hur snäll, go, social och visa så mycket omtanke. Men när dom är nykter så blir som "sig själv" igen, och inte bryr sig ett shit längre. Börjar bli så less på alltid vara den som försöker hålla i relationen till vänner, när det alltid är en själv som får höra av sig och försöka ses. Så bestäms det att man ska ses, men så hör dom inte av sig och är med andra istället - utan att säga något. Är det så mycket min vänskap till andra betyder för dom? Eller är jag så jäkla pinsam att visas med, vad är det frågan om?

Det spelar mig ingen roll hur jäkla idiotiska dom är mot mig, jag kommer ändå alltid finnas bakom deras rygg och ställa upp om det är något. Eller, det var så hittills och nu är jag less på även det. Att ställa upp för folk som inte visar någon tacksamhet, som bara skiter i när jag kanske behöver deras stöd och en axel? Näe, istället bryr dom sig inte. Jag har visst fåtal vänner som alltid ställer upp och finns där & jag hoppas verkligen att ni vet vilka ni är och att jag alltid kommer göra lika för er. 

Sen, lägg er inte i mitt liv längre heller. Speciellt inte ni som inte känner mig och kommer med jävla dum kommentarer hela tiden och tror ni vet precis hur läget ligger till. Men sorry, det är raka motsatsen! Så även ni, ta reda på saker och ting innan ni öppnar er käft. Och till er så kallade vänner som inte bryr er, kom inte och säg vad jag ska göra och inte göra en enda jävla gång till.

Kom på att mammas mormor är lite knasig, men väldigt mysig och härlig ändå. Hon hör och ser nästan ingenting, men ändå ska ut och traska runt på egen hand oftast. Så tar hon alltid sådana omvägar när hon ska gå någonstans. Så ska hon stå och gosa med bebisen min, och säger att jag alltid ska vara så rund för hon tycker att jag är så vacker då - haha. Sen igår såg hon en geting, vad gör inte tanten? Hon tar en galje och ska slå getingen med den? Så sa mamma att du kan ju inte slå getingen med galjen, så säger hon "nä, jag är lite dum i huvudet". Ja, släkten är bra härlig ibland - eller, släkten är värst.

Ska snart kolla om det är någon bra film ikväll som man kan sitta och glo på, kanske trycka i sig lite popcorn också kanske kanske?.. Jo vi får väl se hur det blir, är ju ändå ett tag kvar utifall det skulle bli någon film eller inte. 

Glöm inte bort frågestunden kära folket!  

Fortfarande ont som bara den, det blir ingen mildare smärta heller så det är verkligen kämpigt just nu. Men men försöker tänka på annat så man "glömmer bort det onda" men jag lyckas verkligen inte, hehe. 

Vill åka och handla alla möbler och små saker till lägenheten nu också, ikea är verkligen guldvärt i sådana här tillfällen tycker jag. Dom har ju precis allt tycker jag & snygga saker till ett bra pris också faktiskt. Men det är ju ändå ca 3 veckor kvar innan jag flyttar in, så det hinner man ju fixa lite senare.

Ska snart ringa till farfar och prata lite skit, får hoppas på den bästa reaktionen och att det inte blir något bråk för då kommer hela dagen vara förstörd sen.. Ja ni som inte vet, min farfar är världens bästa farfar & jag älskar han mer än allt annat (förutom bebben då). Han ställer alltid upp vad det än gäller och han är som min bästa vän. Så det är alltid sjukt jobbigt när man kommer osams med honom. Men han ger ändå alltid med sig, eller så gör jag det - haha..

Är även många som tror att jag får alla mina pengar av farfar, men det är så att det är han som tar hand om mina pengar efter att min biologiska pappa dog. Så det är inte alls så att jag lever på honoms pengar, det är alltså mina egna.

Som sagt var jag med Johanna igår och måste tacka henne som tusan för allt hon gjorde för en igår - äkta vän!. Det var en väldigt "händelserik" kväll då det var mycket som hände, men det behåller jag för mig själv och de få som vet. Vet inte riktigt när Johanna kilade hemåt, men det var varken tidigt eller sent om jag minns rätt och jag kollade ju inte direkt på klockan när hon gick heller så. 

Har inte kunnat gå sen igår kväll nästan, har verkligen hur ont som helst i magen och bak i ryggen & ner i ena benet så varje steg är en jäkla plåga och det värker i magen när jag går. Usha säger jag bara, det är inte alltid lätt att bära på en liten! Det gör inte så jätte ont när jag ligger ner och tar det lugnt eller inte bak i ryggen i alla fall, men sen reser man sig upp och då är det kört & då spelar det ingen roll vad man gör för att försöka ta det så lugnt som möjligt.

Idag vet jag inte vad som händer heller, det är ju Björn Rosenström så alla man känner ska ju ut så man får sitta hemma och kika in i data skärmen antagligen. Men det är jag ju van vid nu för tiden, när man har gjort det i så pass många månader. Men jag ska nog lägga mig i sängen och kika på one tree hill och senare mot kvällen, alltid lika bra och spännande trots att man sett alla avsnitt ett antal gånger. 

Nu ska jag försöka äta något, trots att jag mår så galet illa. Men man kan ju alltid försöka med små portioner och äta väldigt sakta!