Kanske är det jag som blivit vrång och inte tänker ge med mig, kanske är det så att jag har fått nog när detta pågått i flera år och det har alltid varit samma visa. Fula ord, anklagelser, hat och en massa patetiska saker - från båda håll. Så någon gång får det vara nog, någon gång får gränsen vara nådd - och det är den nu. Så nu känns det bara som att jag inte bryr mig längre, att jag inte orkar lägga ner energi när det ändå inte kommer bli någon skillnad. När vi båda vet att det inte blir mer än så här, så varför? Jag ser inte längre någon mening i det, det har alltid vara super tighta vänner - ovänner. Aldrig har det funnits något där emellan, så det kanske aldrig har varit menat att man lärde känna varandra från första början. Kanske var det här som var meningen med det ändå, trots allt. Det är nog alltid en del i kroppen som stannar kvar i de ynge åren, fjantar och håller på. 

Man kan inte prata och tänka efter, det gjorde jag i flera år och det var inte alls längesen jag kom ifrån det. Jag kanske är efter, jag kanske är sen angående min mognad och mitt förstånd. Men det är väl också olika från person till person, vem som lär sig först, vem som lär sig sist. Huvudsaken är väl att läran går in, och jag vet att jag hade inte suttit här och blivit den jag är utan Philip. Och jag känner att det är inte många andra, som har någon stor betydelse för mig längre.

Så du eller ni som snokar runt, bara sluta - det tjänar inget till.

 

Elin

16 augusti 2010 22:07

bara för att philip betyder mycket behöver inte det betyda att andra betyder nada...
Jag kommer sakna dig,

http://mylifeinnorrland.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Man glömmer totalt bort att man har en blogg när man har en liten att passa upp! Men nu slog det mig, nu när det pågår massa saker och lilltjejen lärt sig ännu mer. Så det finns mer att skriva! Theresa blir snart nio månader, den 12e och då är bara...

Ja jag tänkte bara kika in här och skriva lite om min vän, bästa dessutom - beatrice åbom. Eftersom att jag har tappat min röst och inte kan säga detta till henne, så hon hör precis varje ord så tänker jag nämligen skriva det här och dela det med fle...

Ja vad ska man börja med då? Åkte till Angelica i tisdags och kom hem i torsdags, gick super bra att vara där borta. Bara det att Theresa hade väldigt mycket att riva i, aj aj! . Så i fredags var vi till Bea en sväng, ca en timme. Sedan gick vi till ...

Som jag sa tidigare om att jag trodde att hon höll på att få en till tand, det var så rätt. När hon kom hem från Söderhamn så var det en till som tittat upp! Och jag skrev ju vad hon lärt sig, japp hon kan även numera stå UTAN stöd! Hon försöker gå o...

Igår var det dop, och det gick hur bra som helst men det var verkligen super pirrigt att stå där framme inför allt folk och speciellt de man aldrig träffat på förut. Men alla var så trevliga osv. så det släppte väldigt fort! Har inte fått bilderna än...