Som jag trodde så spenderade jag kvällen i min ensamhet framför ett antal avsnitt av one tree hill, men fick mig ett snabbt besök nyligen av grannen så allt för ensam hela kvällen blev jag då inte iofs. Annars har det inte hänt något speciellt idag heller, hängt upp tvätten och sånt där bara - har inte ens diskat. Nej jag har inte ens gjort det, städat skulle jag också behövt göra men jag tar dom sysslorna imorgon istället. Ska ta mig en promenix till ica då också och köpa sånt där lukta gott som man har i hinken när man ska skura golven, gulligt värre. Hoppas det finns massa olika lukter att välja bland, jag tycker det är lite små roligt att stå där och klura på vad man ska köpa. Jag tål ju inte citrus frukter och sånt där, men jag älskar citron doften på sånt där skur tjosan så jag kanske tar och köper mig ett sånt.

Sen vet jag inte alls hur resten utav morgondagen ser ut, har inga fasta planer heller för den delen bara sådana som "hänger löst" så vi får väl ännu en gång se om det blir så eller inte. Ska ta mig tid någon dag nu också och träffa min älskade Johannes, har äntligen börjat vänja mig vid att inte se honom varje dag. Det var lite tuffare i början då jag inte alls klarade av det, och nästan grät hela tiden pga det men nu går det allt bra. Jo, man blir ju faktiskt väldigt fast vid barn har jag märkt. Med tanke på hur fast jag var vid min lillebror, hur ska jag då klara av att lämna ifrån lill snuttan till t.ex hennes pappa? Uscha, bara tanken gör mig så ledsen och deprimerad medans hon nu också ligger och vilar sig.

Bebis har varit ganska lugn idag, men ändå har hon livat på som tusan de gångerna hon varit i full gång. På nätterna är det faktiskt helt omöjligt att somna nu för tiden, hon ligger och sparkar på kissblåsan, revbenen och massa olika. Drar med händera/fötterna hela tiden så det är inte alltid lätt att falla in i någon sömn om man säger så. Men jag är glad hur hon livar på, för snart är hon ute och jag njuter verkligen av sista tiden och de sista rörelserna hon ger ifrån sig! Trots om det gör ont eller inte, det är något så underbart som jag snart vet är över. Tänk vad konstigt det kommer att vara, när det bara slutar röra sig i magen, när magen är borta och allt sånt där. Men att se på sin lilla tjej sen, oj oj nu är jag så glad och längtan bara växer! Jag älskar min bebis, mer än allt annat på denna jord.

Varje spark, varje rörelse, varje hickning - det får mitt hjärta att smälta.

Ser hur hon ligger och trycker med lill foten, sötan..

Farfar ringde och väckte mig och sa att han skulle komma med några papper som jag skulle skriva under, fine fine tyckte jag - ville ju ha sovmorgon.. Gick sedan och mötte Johanna på ica och handlade lite där och sedan tillbaka hit, inne i trapphuset fick vi oväntat besök men det är väl sådant som man ibland kanske måste räkna med i såna här situationer. Sen kom farfar med papprena och jag skrev på, sen kilade han vidare och jag och Johanna åt lite tårta o drack kaffe + pratade vidare. Kaos dag hittills med andra ord tycker jag, trodde att jag skulle spy en och en annan gång. Har haft lite små ont i magen också, väldigt ont när jag och Johanna skulle gå hem från ica så det var då inte lätt att ta sig fram - det får man räkna med.

Får se vad kvällen har att erbjuda mig, det blir ju inte alltid så som man tänkt sig alla gånger men så kan det också bli. Har väl lite tid kvar att umgås i "ensamhet" tills bebisen kikar ut, får ta vara på den sista tiden för sen kan man ju inte alltid planera allt i sista stund. Känner inte för att sitta själv i alla fall och den saken är säker, men det kanske blir så ändå trots att jag inte vill vad vet jag? Får se om det blir som jag tror, eller om det inte blir som jag tror.